Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Segertåg för Petter i Gevaliasalen

/

Annons

Symfoniorkestrar och vad som löst kan kallas populärmusik har blandats tidigare och till olika resultat. Medan Metallica gjort succé har försök att blanda hiphop med klassisk musik fallit förvånansvärt platt.

På Gävle konserthus börjar spelningen något trevande och både Petter och Gävle Symfoniorkester, under ledning av Hans Ek, tar inte ut svängarna nog för att fylla ut salen ljudmässigt. Stråksektionen hamnar i en oförtjänt bakgrund och basen lyckas tyvärr inte tränga igenom. Petter själv står nästan fastfrusen i mitten av scen och har svårt att skapa något riktigt engagemang.

Bättre ska det bli. Under klassikern Det går bra nu tar större delen av orkestern, med undantag av cellisterna, ett kliv tillbaka och spelningen drar igång på riktigt. Backad av en pulserande bastrumma rappar Petter om att dricka Möet, käka rysk kaviar och att allt går bra. Publiken vaknar till liv.

Framgångsserenaden följs av en hjärtskärande version av familje-odet Natt & Dag som backas upp av fantastiskt körande.

Vad som till slut gör att publiken ställer sig på Petters sida är hans fantastiska mellansnack. På äkta stand-up manér berättar Petter om sina språksvårigheter, paradoxalt nog lider rapparen av dyslexi, och när han upptäckte litteraturen.

På andra sidan pausen utnyttjas också potentialen hos en symfoniorkester till max. Både volym och tempo höjs. Inför Petters, och kanske hela Sveriges, bästa partydänga Så Klart äntrar den ständige vapendragaren Eye N´I scene och hela stämningen i Gävle Konserthus ändras.

Medan första halvan av konserten känns onödigt kompromissad, som att Petter håller tillbaka i respekt för forumet blandas under andra halvan de bästa ingredienserna från båda genrer. Avslutningen med Längesen, God damn it, Repa skivan och Så klart blir till ett enda segertåg och Gevalia-salen förvandlas för en stund till en bättre kväll på Heartbreak.

Mer läsning

Annons