Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stjärnor som strålar – lagom mycket

/

Annons

Visst, bocken är uppe, så nu går det inte längre att säga ”julkonsert, redan?” Men för att klämma i med den allra innerligaste julstämningen måste det vara minst ett par dagar före julafton, för min smak. Därför är det smart att ha med Björn Kjellman i en clownroll, för att inte bli alldeles för O Helga nattiga.

Efter en lite seg inledning börjar det lossna, såväl i sväng som i julstämning, med en Disney-medley från Kalle Anka, symptomatiskt nog.

Att de tre S:en – Sanna, Shirley och Sonja – kommer till sin rätt i de allra mest glittrande julsångerna är givet. Som mest stämningsfullt blir det när en änglalik Sonja Aldén sjunger ”Pie Jesu”. Brandur Enni tillför inte mycket, och Björn Kjellman är proffsig i sin programledarroll, men blir väl långrandig när han först driver med dialekter och sedan briljerar med sina schlagerkunskaper. I den fasta form som en julkonsert är, där publiken kräver sina favoriter, varierar S:en ändå bra inom ramarna.

Vilka som är stjärnorna poängteras flera gånger. Männen är bara sötnosar som är med på nåder, får vi veta. I Gevaliasalen är kaffeflickorna, kända från kungen, uppenbarligen utbytta mot kaffepojkar.

Kristian Ekenberg

Mer läsning

Annons