Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillbaka till tiden då man gjorde allt själv

/

”Nä nu Gävlar” hette en lokal samlingsskiva som gavs ut för 30 år sen. ”Nä nu Gävlar” heter ter också den lokala delen av utställningen ”Tänd mörkret” som öppnar på Länsmuseet och Konstcentrum i helgen.
– Det visar vilken enorm drivkraft det fanns här de åren, säger Anders Sundin som samlat ihop skivomslagen som utgör utställningen.

Annons

Små gubbar, en Sverigesiluett, ett frågetecken. Omslaget till Bizex-B-skivan ”En våldtäkt i vinyl” ser ut som ett avancerat telefonklotter.

Traste & Superstararnas självbetitlade lp består av pastischer på klassiska skivor med Clash, Costello, Bowie och Rod Stewart. På PF Commandos illgröna stiliserade omslag till ”Manipulerade mongon”, den första punkskivan på svenska, finns inte trummisen Lillgangstern Lundgren kreddad, trots att det är han som spelar eftersom han uteslöts ur bandet.

”Det var en viktig tid”

 

40 skivomslag har Anders Sundion samlat ihop. Några bilder och gästboken från inflytelserika Ljudstudion i Hille där teckningar samsas med polaroidbilder på banden som var där och spelade in.

– De är otroligt fantasifulla, konstaterar Anders Sundin.

Några av skivorna är hans, andra har han lånat ihop. Man skulle kunna tro att det skulle vara svårt att hitta 40 lokala skivor från en tioårsperiod (1975–1985) men det var inga problem.

– Kan du själv försöka komma på 40 lokala skivor från åren -98 till -08? frågar Anders Sundion retoriskt.

Det var en viktig tid. I Gävle och i omvärlden.

Här i stan fanns band som PF Commando som alltså gjorde den första punkplattan på svenska, Thomas Di Leva, Mora Träsk (som då var ett proggband), Traste Lindén och hans superstararna som sen blir hans kvintett, Tomas Ledin...

– Flera av dem håller ju på fortfarande.

Han har också hittat flera band med bara tjejer, Scandal Beauties och Anastasia.

– Bara här i Gävle fanns det alltså två stycken. Vilka finns det nu? Sahara Hotnights typ.

Fick ordna allt själv

 

Anders Sundin, som nu är journalist, spelade själv i ett antal band under den tiden.

– Det var lite olika jazzgrupper. Trots att det var spridda stilar och väldigt diverserat så höll man ihop.

Musiklivet blomstrade. Trots att det inte fanns replokaler eller spelställen.

– Ville man ha en replokal fick man ordna det själv, ville man spela fick man ordna det själv.

Samlingsskivan som gett utställningen dess namn kom till just som ett rop på hjälp efter stöd till replokaler. Och spelningarna arrangerades på skolorna eller Folkets Hus.

Do it yourself

 

Anders Sundin nämner Bössafestivalen på Borgarskolan -79, som hade underrubriken ”Vi kräver rockklubb i Gävle”.

Do it yourself, helt enkelt. Då utan datorer och grafikprogram och allt det som man har till hjälp nu.

 

Vad var det med Gävle som gjorde att musikscenen ändå frodades?

 

– Tristessen, tror jag. Gävle utsågs ju till Sveriges tråkigaste stad. Det, och närheten till Stockholm. Jag själv åkte till Stockholm över dan och köpte skivor, säger Anders Sundin.

Lokala skivor

 

Men det är de lokala skivorna det handlar om här och nu. I morgon kväll är det fest på Länsmuseet, i kafé Rettig där skivomslagen visas. Anders Sundin och Mikael Strömberg spelar de gamla skivorna från klockan 20.

– Vi får se om folk orkar lyssna. Det är inget att hymla med att en del låter rätt illa...

 

fotnot:

Utställningen Tänd mörkret recenseras på morgondagens kultursidor.

 

Mer läsning

Annons