Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Underhållaren vs. kultursnobben

/
  • KLUVET. På scen står både sångaren och författaren Carl-Johan Vallgren. De hånar varandra lite, men är ändå två sidor av samma mynt, menar På Gångs recensent.

CJ snackar skit om den andra CJ. CJ med gitarren och de populärkulturella visorna, som hånfullt beskriver den andre CJ, kultursnobben som senare sätter sig i fåtöljen och läser sin senaste roman, ”Kunzelmann och Kunzelmann”.

Annons

Carl-Johan Vallgren har roligt åt sin egen dualism, med denna schizofrena iscensättning av de två delarna av hans konstnärskap, scenpersonligheten och författaren (det räcker med att sätta på sig ett par läsglasögon, skämtar han).

Han varvar sina, i brist på bättre ord, visor med en läspaus, där han guidar sig igenom handlingen till romanen och väljer några illustrativa delar ur den.

Den musikaliska sidan av Vallgren gör sig bättre på scen än på skiva, eftersom han är en estradör som, med sin scennärvaro, kan ge liv åt låtarna som annars får mina tankar att vandra bort. Han är en charmör som vet hur publiken ska styras. Den mörka, djupa rösten gör sig bra både till de musikaliska och de litterära delarna.

”Kunzelmann och Kunzelmann” har jag redan skrivit om på Arbetarbladets kultursidor – gå gärna in på hemsidan – så jag ska inte fördjupa mig mer i dess styrkor och svagheter. Högläsning av romaner har blivit populärt i och med ljudböckerna, och författare som läser ur och berättar om sina verk på scen får gärna bli en mer vanligt förekommande företeelse. Men det finns problem också, för även om Vallgren summerar handlingen, blir ändå de valda styckena bara ordpölar utan förbindande rännilar. Jag hade redan läst, och jag tror att de flesta i publiken hade gjort det, men för de andra blev lässtunden inte mer än ett smått förvirrat smakprov.

Vilken CJ vinner då?

Den lätte estradören eller den snobbige författaren?

För mig är det självklart. För egentligen är de samme person.

I ”Kunzelmann och Kunzelmann” förenar Vallgren underhållaren med tänkaren - och trots sin röst gör han sig bättre på papper.

Mer läsning

Annons