Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öppna ögonen för barn-tv

Annons

”Här äääär Per-Erik från Boooollnäääs, som ska möta Barooon Samedi!” Gävles egen Niklas Wikegård vrålar genom tv-rutan. Det är vad han gör bäst. Peppar, skriker och kommer med vassa gliringar. Jag har inga problem med det. Han har hittat sin nisch – på bästa amerikanska manér. Oavsett om det gäller ishockey eller... ja, Gladiatorerna.

Tv-programmet har i olika varianter sänts i TV4 sedan tidigt 90-tal. Att dra fram gamla tv-koncept och köra dem på nytt är fyran något av mästare på (Fångarna på fortet är ett annat exempel) och det är med rätta som de har kritiserats för det.

Men hur mossigt Gladiatorerna än känns som lördagsunderhållning (självklart håller programmets enda mörkhyade gladiator på med voodoo) så är det bara att erkänna att det har rätt till sin plats i tv-tablån.

Sedan jag själv fick barn har jag tvingats omvärdera en rad program som jag tidigare brutalt sågat. Som på nyårsafton, när det plötsligt hörs glada skratt framför teven. Det är den onyktra och snubblande betjänten som med sitt vingliga serverande av grevinnan gör treåringen lycklig. Jag vet inte hur många gånger som jag har dömt ut folk som tittar på ramlande barn och utklädda djur i Americas funniest home videos som elaka och skadeglada. Men när det framkallar kluckande barnskratt tvingas jag kapitulera.

Gladiatorerna och Americas funniest home videos är helt enkelt barnprogram – och det är som det de har ett existensberättigande.

I synnerhet när det finns en djungel av tv-kanaler och program för barn är det skönt när de största kanalerna gör riktade satsningar. Det finns tveklöst guldkorn på alla de vanliga barnkanalerna i Sverige. Jag tänker på SVT:s egen skönt reklamfria barnkanal, Nickelodeon, Cartoon Network och Disneys olika varianter.

Problemet är att för varje barnprogram av kvalitet går det tre som aldrig borde ha producerats. Det låter kanske hårt – men produktionen av barn-tv är inte alltid så vacker.

Jag har full förståelse för att vi utan tv-reklam även skulle vara utan en rad kanaler och produktioner som vi i dag tar för givna. Men jag hävdar att flera av tv-kanalernas tablåer proppas med billigt krafs vars enda syfte är att sälja reklamplats. I Sverige är det förbjudet att sända reklam riktad till barn under 12 år. Men genom att sända från andra länder har flera av kanalerna hittat sina kryphål. Det är cyniskt som fan och märkligt att det bara får pågå.

Jag tycker att det är ett överdrivet moraliserande om att barn ser för mycket på tv. Det är inte där problemet ligger. Problemet är vad de ser på tv – och det är något som kräver lika mycket engagemang från föräldrar som när barnen spelar hockey eller går på dans.

Jacob Hilding

Mer läsning

Annons