Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Persbrandt om våldet i Hämnden

/
  • Inte memoarer. Nu väntar en stor scenshow för Mikael Persbrandt. ”Men det handlar inte om memoarer på scen”.  Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix
  • Spelar läkare. I ”Hämnden” spelar Persbrandt idealistisk läkare mot bland andra Trine Dyrholm. Foto: Nordisk Film

I ”Hämnden” spelar Mikael Persbrandt en man vars humanistiska värderingar utmanas när han ställs inför hot och våld.
– Jag skulle själv ha svårt att stå på knä, säger Persbrandt.

Annons

Mikael Persbrandts rollfigur i Susanne Biers ”Hämnden”, med svensk premiär på fredag, är en läkare med pacifistisk grundsyn och som tror människan om gott. Men hans etik kommer att utmanas på tre plan: i hans arbete i ett afrikanskt flyktingläger, när hans son mobbas i skolan och när han själv vid en simpel vardagskonflikt blir hotad av en våldsman.

– Min rollfigur har en resa i filmen där han gör det svårt för sig själv att leva i och lära ut pacifismen till sina barn och sin omgivning. Han lyckas inte helt och hållet; det finns en scen där han låter sig örfilas upp och förnedras inför barnen och sedan förklarar för barnen: ”Det var inte jag som förlorade”. Med ömmande kind och ringande öron. Jag tror varken barnen eller hans själv tror på honom i det ögonblicket, säger Persbrandt.

Konflikträdd

Mikael Persbrandt, 47, kallar sig själv ”humanist”. Men han medger att det inte är självklart hur han själv skulle reagera om han utsattes för samma prövningar som Anton.

– Jag är inte säker. Jag är också en konflikträdd människa, men om jag hamnade där... Jag skulle ha svårt att stå på knä. Men jag vet faktiskt inte. Alla dessa konflikter i filmen berättar om hur det är att vara människa, och det är just dessa historier vi ska berätta.

För Mikael Persbrandt väntar nu en scenshow som han skriver med Peter Birro. Något premiärdatum eller titel är ännu inte helt fastslagna.

– Det är inga ”memoarer på scen”, den handlar inte om mig utan om oss alla. Och så blir den hemskt rolig. Men själva formen är ännu oklar.

Tänker inte sluta

I en intervju med Dagens Nyheter nyligen sade Persbrandt att ”Blir det inte bra, då går jag aldrig någonsin mer upp på en scen igen". Det uttalandet modifierar han nu:

– Går man upp i en monolog som inte är bra är det en hemsk upplevelse. Men det var inget hot, snarare en garant; när jag väl går upp på scen kommer det att vara jävligt bra.

Mer läsning

Annons