Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Publiken svek svensk film 2015 - här är årets bästa filmer

/
  • Maria Lundqvist, Robert Gustafsson och regissören Helena Bergström på inspelningen av den första riktigt publikdragande filmen i år,
  • Anna Serner, vd för Svenska filminstitutet, är inte nöjd med filmåret men ändå glad över att debatten har tagit fart.
  • Hannes Holm efterlyser mer magi i svensk film.
  • Cate Blanchett i
  • Rebecka Josephson och Amy Deasismont i en av årets bästa svenska filmer,

Publiken ratade biofilmerna och branschen gick i taket över den nylanserade helstatliga filmpolitiken.
– Svensk film har inte varit tillräckligt bra i år. Det går inte att prata bort, säger Anna Serner, vd Svenska filminstitutet.

Annons

Var är publiken? Inte går den och ser svensk film i alla fall. Som vanligt har en handfull filmer fått fin kritik och lyckats internationellt på filmfestivaler. Men under de tre första kvartalen låg den svenska marknadsandelen av biokakan på 16 procent, vilket är den lägsta siffran sedan början av 1990-talet.

– Den breda filmen har misslyckats. Det är de filmer som fått automatstöd under 2013 och 2014 som haft premiär nu och 80 procent av dem har inte nått sina publikmål. Hade de gjort de hade vi haft ett normalt bioår, säger Anna Serner.

Ändå lever hoppet om publikrevansch för november och december, då minst två svenska förmodade publikdragare tar plats. Helena Bergströms "En underbar jävla jul" är redan en hit med drygt 500 000 besök och nu väntar "En man som heter Ove" på sin tur. Hannes Holm, som regisserat den sistnämnda och har publiksuccéerna om Sune i bakfickan, har sin teori om vad som saknats i svensk film under året:

- Just nu är "magi" ett bra ord. En film kan såklart handla om vad som helst men en liten magisk förhöjning i berättandet är en bra grej. Sedan tror jag att Svenska filminstitutet håller på att politiseras ganska hårt och det tror jag är en farlig väg.

- Det verkar som att filmer måste stå för en himla massa saker. Det räcker liksom inte med att göra en komedi om en familj som åker till Grekland. Man måste ta med att det råder kris där också. Jag tror att det är jätteviktigt att ha en blandning av högt och lågt. Har man en Guldbaggegala är det ju kul om folk känner till titlarna som figurerar.

Just "politiseringen av filminstitutet" har varit ett hett debattämne, både i och utanför spalterna under året. Anna Serner tror inte att det är någon slump att den diskussionen dyker upp just nu.

– Delar av branschen har tyckt till om det sedan dag ett, då jag skärpte till vårt jämställdhetsarbete. Men att det kommer till uttryck nu beror på att vi i branschen lever i stor osäkerhet. Intäkterna sjunker dramatiskt och vi vet inte exakt hur det blir med filmpolitiken framöver. Och osäkerhet är det största hotet mot nytänkande.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) skakade om filmbranschen rejält i våras när hon meddelade att regeringen sade upp det branschstyrda filmavtalet, som styrt finansiering, produktion och visning av svensk film de senaste 50 åren. En ny helstatlig lösning ska komma i stället men optimism förbyttes snabbt till besvikelse i stora delar av branschen, då förhoppningarna om mer pengar med det nya systemet verkar grusat. Framförallt gick biografägarna i taket när det stod klart att biomomsen ska ökas från dagens 6 till 25 procent. Exakt hur den nya helstatliga filmpolitiken ska utformas i detalj återstår dock att se, det ska presenteras för riksdagen under det första kvartalet 2016.

Under året har skiftet debatteras flitigt på debatt- ledar- och kultursidor. Anna Serner är trots allt glad över att diskussionen om svensk film har tagit fart på allvar. Inför vårens besked hoppas hon på tydliga besked från politikerna.

– Vi behöver en tydlig vision om vad svensk film ska vara. Och att vårt uppdrag inte blir för detaljreglerat. Det får inte bli ett politiserande på den nivån. Det är SFI som tillsammans med branschen har bäst koll på hur de faktiska stöden ska utformas.

Mer läsning

Annons