Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

RECENSION: Blombergs imitationer imponerar – men håller inte hela vägen

/

Annons

Vi känner igen Anna Blomberg som skådespelare och komiker i tv-serien "Kvarteret Skatan", som röst i satirprogrammet "Public service" i radions P1 och som imitatör i tv-programmet "Robins". I kväll har hon valt att fokusera på det sistnämnda. Nio karaktärer samsas om de en timme och tjugo minuter som den avskalade föreställningen pågår. En scenkostym, flera peruker – och så pianokomp av Gregor Bergman.

Först ut är länsbekanta Lill-Babs. En lysande imitation. Anna Blomberg fångar verkligen Järvsö-stintans fryntliga framtoning. Hur hon förvirrat och spontant bara vill få alla att må bra, kasta bekymren i en säck och sjunga en sång.

Sen är det dags för en stingslig och "På spåret"-aktuell Elisabet Höglund, följt av en bipolär Jimmie Åkesson. Partiledaren är först vred och misstänksam över jihadisters eventuella närvaro, sedan glad som en sol när han läser högt ur Bondepraktikan.

Kåta Gun – med sitt obetalbara kroppsspråk – är höftrörelsernas och kåtkonstpausernas mästarinna. Och Birgitta – den okända, missanpassade kvinnan som firar jul ensam framför tv:n med julmust och risgrynsgröt i plastkorv – är ett starkt exempel på en ovanlig men ack så existerande utanförskap, en karaktär som Anna Blomberg förmedlar med en röst full av skärsår.

En halvtimme in börjar föreställningen emellertid att tappa fart. Att stapla mer eller mindre väl utförda imitationer på varandra håller bara höjd ett tag. Vissa delar skulle med fördel kunna kapas bort. Publiken garvar heller inte ihjäl sig – även om det småfnittras här och var – förutom möjligen under imitationen av Maria Montazami.

Föreställningens behållning är dock hur Anna Blomberg får alla dessa karaktärer att leva ut som aldrig förr. Det är speciellt att se Jimmie Åkesson servera fiktiv korv med bröd, eller att se Annie Lööf sjunga en livshymn om att hennes tid är nu. Mot slutet möts alla i ett imponerande skådespel. Att då se Anna Blomberg hålla reda på allt, och fortfarande ha en sådan ledig scennärvaro, är imponerande.

Mer läsning

Annons