Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rötmånad i nöjesvärlden

/

Vi befinner oss i rötmånaden. Saker ska slängas ur kylskåpet. Men även i populärkulturen ligger en hel del och ruttnar. På Gång har valt ut tio företeelser som luktar extra mycket illa och föreslår komposten nästa.

Annons

Först ska man bli känd för att göra en sak – eller i sämsta fall enbart bli känd för att vara känd – och sedan ska man göra allt annat än det man först uppmärksammades för: dansa, laga mat, skriva ... Ofrivillig humor har vi att tacka skrivande och bloggande kändisar för, inte så mycket mer. Ni kändisar som inte klarar av att läsa utan att röra läpparna, ägna er istället åt någonting som ni är bra på. Som att le på bild.

Man kan tycka vad man vill om alla filmfranchise som Hollywood prackar på oss: Transformers, Harry Potter, Spider man ... Men bara svensk filmindustri kan komma på idén att bygga sin ekonomiska grund kring Janne "Loffe" Carlsson som upprepade gånger tävlar med båtar på Göta kanal. Nu är en tredje del på väg att lätta ankar. Det luktade ruttet redan 2006, när tvåan hade premiär, och det luktar sannerligen inte bättre nu.

Någonting som man inte vill ha liggande framme under rötmånaden är lik. Och man vill verkligen inte kika på dem i mikroskopiskt perspektiv. Alla större amerikanska städer har snart sin egen "CSI"-avdelning, och det går inte att knäppa på tv:n utan att få sina ögon antastade av likäckel. Eller närbilder på David Carusos nuna – frågan är vad som är mest obehagligt. Hur som helst: rensa bort "CSI" från likkylen.

Minns vi fel, eller var inte Teliapappan – från Telias reklamfilmer – lite småmysig när han var ny, på sitt tafatta sätt? När han träffade kärleken gladde vi oss lite. Men nu har han utvecklats till ett drygt, korkat och irriterande egomonster. Blotta åsynen av honom får oss att vilja byta telefonleverantör. Problemet är att alla konkurrenter har sina egna lika enerverande reklammaskotar.

Frågan är vad som hände först: byggandet av pyramiderna eller inträdet på Svensktoppen av låten "Du är min man" med Helen Sjöholm och Benny Anderssons orkester. Inte ens Mozart är värd att ligga på en topplista så länge som denna låt har gjort. Kulturkonservatismen hos Axess-redaktören Johan Lundberg är ingenting jämfört med den konservatism som finns hos "Svensktopp"-lyssnarna. Det finns säkert de som fortfarande sörjer att "De sista ljuva åren" inte längre finns med på listan.

Vi är medvetna om att det är fruktansvärt förutsägbart att sätta Paris Hilton på rensa-ut-listan. Precis som att det är förutsägbart att slänga mjölk i kylskåpet vars bakteriekultur har blivit så avancerad att den står på tur för en plats i Svenska akademien. Men det måste göras, förutsägbart eller ej. Ett tag försvann Paris Hilton lite från radarn, men med serien "Paris Hiltons new BFF" – där hon söker en ny bästa vän – slår irritationsmätaren i topp. Komposten bör alltså snarast stinka av Paris Hiltons egenproducerade parfym.

Kanske var det roligt att under en säsong se kändisar överraska positivt eller, roligare, se ut som arslen på dansgolven. Men nu räcker det. Att TV4 helt har flippat ur och dessutom har en skridskoversion av programmet gör inte saken bättre. Vad blir nästa steg? Peter Haber och Regina Lund i synkroniserat simhopp?

Programledare och artister som för minsta lilla grej kräver applåder från publiken. "Va, jag hörde inte!" Bara för att en gäst har lyckats ta sig den korta sträckan mellan logen och studion behöver man inte applådera armarna av sig. Klapprelaterade hand- och armåkommar lär vara frekventa framtida skador hos flitiga konsertbesökare. En ledtråd: Om publiken inte klappar blir framträdandet inte bättre av att de hetsas till att göra det.

Går det över huvud taget att gå på bio, i synnerhet om sommaren, och se en lite sämre uppföljare till en från början ganska kasst original? Okej, vissa helt nya koncept visas (exempelvis "Sommaren med Göran", premiär i kväll), men vi har redan hunnit se uppföljare till "Da Vinci"-koden, "Transformers" och "Harry Potter" i sommar. Sequels är inget nytt fenomen, men just nu, under rötmånaden, blir deras hegemoni över utbudet extra kvävande. Förut kunde man se en dålig film och glömma den. Nu ser man en dålig film och inväntar ett dussin prequels och sequels.

Jay Leno

Jay Leno har alltid varit den lite sämre pratshowvärden, och när han äntligen lämnar klassiska programmet "The Tonight show" till förmån för Conan O'Brien, dröjer det inte länge förrän det annonseras att han får en ny pratshow. På bättre sändningstid. Ovärdigt för alla inblandade. Leno, dra in hakan och gå i pension!

Mer läsning

Annons