Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sluta bli provocerade av andras glädje

/

Annons

Något som är väldigt spännande med att alltid, och då menar jag alltid, lyssna på musik är att man är med om ganska många intressanta interaktioner. När jag står och väntar på vagnen på den annars alltid folktomma hållplatsen Frihamnen så sjunger jag med i låten. Högt. Med armrörelser till.

Plötsligt ser jag en person i ögonvrån som försöker att försiktigt tassa bakom mig. Som för att inte störa. Och på personens ansiktsuttryck så ser jag att den tycker att det är lite pinsamt, för mig.

Men jag gör alltid såna saker. Jag övar på att stå på händer i tvättstugan precis när någon råkar öppna dörren. Jag kommer ut från toaletten med papper under skon. Jag snubblar när jag har bråttom och skrapar upp knäet och får köpa plåster och nya strumpbyxor på Pressbyrån. Jag cyklar utan händerna på styret och jag sjunger med i låtar ibland. Det är inte pinsamt, det är att vara människa.

Jag hittade en artikel häromdagen. Det var en stor amerikansk nöjessajt som publicerat flera bilder på kändisar som ”gjorde fel” på olika sätt. Som läsare förväntades man reagera på att Rihanna råkat visa en bröstvårta, att Beyoncés klänning fladdrat till och att hennes hudfärgade trosor synts och Kanye Wests byxor var halvt nerdragna någon gång som han gick ut ur en taxi.

Obs att tidningen är en välrenommerad nöjestidning i USA och trots detta diskuterar folk fram och tillbaks i kommentarsfältet om bilderna är äkta eller inte. Någon skriver att den har sett originalbilden och att Rihannas bröstvårta inte alls syntes då. Någon annan skriver att Lady Gaga var naken på sin bild med flit, för att hon alltid är det.

Samtidigt i Sverige: En hoppborg flyttas från Folkets Park i Malmö eftersom barnen har skrattat för högt. De boende i området har alltså klagat på att de störts av barnskratt. Och parkförvaltningen flyttar på hela hoppborgen, kanske till ett annat ställe i Folkets Park, kanske någon annanstans.

Under 2015 önskar jag mig detta: att folk inte ska bli så provocerade av andras glädje, att jag aldrig mer ska behöva se att någon skrivit en hel artikel på temat ”klantiga grejer kändisar någon gång gjort” och att vi för en gångs skull ska inse att vi lever i symbios och att inget vi människor ibland råkar göra är för pinsamt.

Jag kommer hem och planterar smultron. Och drömmer om framtiden.

Mer läsning

Annons