Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från vikingatid till nutid med nya julkalendern "Tusen år till julafton"

/
  • Erik Haag och Lotta Lundgren under inspelningen av årets julkalender,
  • Erik Haag och Lotta Lundgren med regissör Karin af Klintberg mellan sig i soffan. Barnen (från vänster) Sabina Walldin, Elma Thomhave, Sigrid Johnson, Morris Berglund-Andreassen och Oliver Hellman Kristensson medverkar i årets julkalender
  • Erik Haag och Lotta Lundgren följer med barnens resa genom århundradena i årets julkalender Tusen år till julafton.

Det kan kännas som att det är tusen år till julafton. Och i julkalendern är det faktiskt precis så.
Tittarna får följa med barn på en färd från vikingatid till nutid – en resa som kliar och stramar, ryker och smakar konstigt.

Annons

– Åååh, det har varit jätteroligt att få testa olika saker, och känna hur barnen hade det förr. Det har varit en upplevelse för livet, något jättestort, säger 11-årige Oliver Hellman Kristensson med eftertryck.

Oliver är ett av de totalt 13 barn som bokstavligt talat känner sig fram i den svenska historien i julkalendern "Tusen år till julafton". Oliver dyker upp första gången i avsnittet om 1500-talet – som äldste son till Gustav Vasa. Så när Oliver träffar journalister och fotografer inför premiäravsnittet är han uppklädd i pluderhosor, tröja och barett i sammet och har guldkedja om halsen.

Med på barnens tidsresa, som föräldrar och lotsar, är Lotta Lundgren och Erik Haag, det strävsamma paret från SVT:s "Historieätarna".

– När vi gjorde "Historieätarna" upptäckte vi hur lite man täckt barnens historia. Så jag föreslog SVT ett slags "Historieätarna" för barn för, och fick svaret "Eller så gör ni en julkalender", säger Karin af Klintberg, kalenderns regissör och producent.

Maten spelar alltså en viktig roll i alla avsnitt, i både rika och fattiga miljöer. Barnen har tuggat och sörplat i sig fårtunga och fiskvälling, bäver och ansjovispizza.

– Den konstigaste maten var kanin, säger 9-åriga Sabina Walldin, som i avsnittet om 40-talets krigsår tappert accepterade att även ett husdjur kan hamna i grytan under ransoneringstider.

Men Sabina, för dagen klädd i sidenklänning med höftkuddar och pudrad peruk, har precis som Oliver också fått vara av kunglig börd. Därför vet hon hur det är att få en korsett hårt åtdragen om midjan. Hon vet också hur det är att bli serverad kalvöron och kaffe till frukost.

– Barnen har verkligen jobbat hårt, och stått ut med både det ena och det andra när det gäller obekväma kläder, förskräcklig mat, knepiga förhållanden, dumma föräldrar och hårt arbete, summerar Lotta Lundgren.

Till skillnad från "Historieätarna" är måltiderna bara en del av allt barnen upplever och rapporterar om. Kalendern är historia för alla sinnen, och spänner från midvinterblot och gruvarbete till små skitsaker.

– En av de små barnens stora intryck av att leva som träl en dag var inte livegenskapen, utan getbajset som hon fick täta hål i väggen med, säger Erik Haag.

Oliver svarar utan tvekan på frågan vad som var bäst med tidsresan:

– När Gustav Vasa, min pappa alltså, kom in och gjorde mig till kung – det var den roligaste upplevelsen. Det hade jag inte väntat mig!

Mer läsning

Annons