Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Tack ”Vänner” för att det inte blir den reunion vi trott

/

Annons

Det var många som uttryckte sin glädje på sociala medier när det i januari meddelades att det skulle bli en ”Friends reunion” i februari. Ganska bestämt nu på söndag den 21:a. Alltså att den otroligt populära serien ”Vänner” som för nästan tretton år sedan, efter tio säsonger sände sitt sista avsnitt, på något sätt var tillbaka. Men det var nog nästan lika många som blev besvikna när det visade sig att det inte var de sex karaktärerna från serien som skulle återförenas i ett nyinspelat avsnitt, utan själva skådespelarna (förutom Matthew Perry, alltså Chandler) som skulle vara med i ett hyllningsprogram för tv-regissören James Burrows som regisserade flera avsnitt av serien.

För alla som är uppväxta på 90-talet eller som spenderat kvällarna med Kanal 5:s oupphörliga repriser av ”Vänner” så hade det självklart varit en spännande nostalgitripp att se vad som hade hänt med gänget som vi följt så länge. Men vi kanske ändå ska vara glada så länge de avstår från trenden att ge nytt liv åt serien. För vad hade vi kunnat förvänta oss egentligen förutom en aning mer uppstramade botoxfyllda ansikten och ännu sämre skämt? Om vi ska vara ärliga, så avslutades inte direkt serien på topp. De sista säsongerna är ju nästan outhärdligt dåliga och krystade (Rachel kär i Joey, idétorka?), och det är svårt att se att de skulle kunna göra något som inte blev en besvikelse. Titta bara på andra avskräckande exempel på serier som borde låtit bli, nu senast ”Arkiv X”, som inte blev så lyckat som en hoppats.

Det finns ju självklart pengar att tjäna för tv-bolagen och det är ofta det som lockar mer än något annat men med ”Vänner” verkar det snarare vara skådespelarna som har förståndet nog att inte vilja vara med längre. Jag hoppas de håller fast i det och inte låter sig lockas av några miljoner hit och dit. Jag vill hellre minnas de första tre, fyra säsongerna, som i efterhand inte är så bra som jag minns men ändå var lite av en vän i gymnasiet, än något halvhjärtat återupplivningsförsök.

Mer läsning

Annons