Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våldsam och vacker fruktstund

/

Annons

Kriget närmar sig den stilla mandarinlunden. Mandarinodlaren Margus är ensam kvar i byn, tillsammans med gamlingen Ivo som snickrar mandarinernas lådor.

En jeep kör plötsligt in på gården. De första soldaterna dyker upp. Om natten hörs skott.

De båda männens familjer har redan flytt, tillbaka till Estland varifrån deras förfäder ursprungligen kommit. Men Margus vägrar se en god skörd gå till spillo; för Ivo äger platsen känslomässiga bindningar.

Så var i världen utspelar sig den här filmens handling? Georgien eller Abchazien, beroende på vilken krigförande sida man frågar. Krigsåret 1992. Men det kunde vara var och när som helst där maktspel förvandlar medmänniska till fiende.

På den leriga byvägen framför Margus och Ivos hus utkämpas en kort strid. Två sårade soldater tas om hand. De placeras i var sitt rum. De tillhör olika sidor. ”Jag ska döda den jäveln”, hörs från sjuksängen.

Te och soppa kokas på vedspis i torftig stuga. Den unge georgiern blänger under bandaget på legoknekten Ahmed; ”ni är obildade hundar”.

En gång tappar Ivo tålamodet: ”Vad är det mer er unga män? Hela tiden ska ni döda, döda. Ni blir friska, far till fronten och dödar varann där”.

Men Ivo vårdar soldaterna lika. Mandarinlundens kloka farbror utgör en enmans, fredsbevarande FN-styrka. 68-åriga Lembit Ulfsak i huvudrollen är grandios.

Något färdigt recept för konfliktlösning utfärdas inte. Istället visas det absurda i skapade motsättningar. Det obegripliga skalas ned till fattbara dimensioner. Frågorna blir tydliga: Vad skulle hända om parterna lärde känna varandra? Hur påverkas männen i stugan av ett yttre hot? Vad betyder etnicitet? Neutralitet? Det kommer också en punkt när stugmysets försiktiga samförståndsstämning bryts av granateld.

Noteras bör kanske att ett enda kvinnligt namn finns i rollistan. Denna kvinna har aldrig ordet. Hon existerar endast på ett fotografi och ska gestalta drömmen om fred. Det känns väl lite platt.

Men särskilt bland alla bombastiska krigsfilmer lyser ”Mandarinlunden” upp. Trots brutal bakgrund är denna fruktstund enastående vacker i sin kärnfullhet.

Mer läsning

Annons