Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

NOSTALGI: Kunglig arkitekt ville bygga storslaget slott – men planen ratades av Gävleborna

Artikel 11 av 12
Ulf Ivar Nilssons historia
Visa alla artiklar

Det var tänkt att det skulle ligga ett slott på Brynäs, ungefär där Engelska skolan breder ut sig i dag. Kanske inte så stort som Drottningholm, där kungen och drottningen bor. Men det skulle ha ritats av samma arkitekt och haft en liknande park med träd och gräsmattor, statyer och grusgångar.

Någon gång i början av år 1646 kom två herrar resande från Stockholm till Gävle. Den ene var Daniel Behm, 35 år, född i staden och son till förre borgmästaren. Han var nu drottning Kristinas kanslisekreterare och hade innan dess varit professor i vältalighet vid Uppsala universitet.

Den andre mannen hette Nicodemus Tessin och bara någon månad tidigare utnämnts till kunglig arkitekt och byggmästare.

Orsaken till besöket var att rikskanslern Axel Oxenstierna oroade sig över tillståndet i de norrländska kuststäderna. De hade inte alls utvecklats som han hoppats och Behm hade fått i uppdrag att se vad som kunde göras. För Gävles ”tillväxt och förkovring” föreslog han bland mycket annat att man skulle bygga verkstäder vid forsarna och tillverka ankare, bultar, spik och annat som kunde säljas utomlands. Och att en av stadens huvudnäringar borde utvecklas så att man lärde sig ”röka, torka, sylta och salta fisken efter främmande lands manér”.

För att få fason på Gävle och de andra slumrande städerna norrut ville man också bygga om dem rejält så att de skulle motsvara tidens krav. Och det var där Tessin kom in i bilden. Hans uppgift var att besöka alla dessa städer och rita kartor över hur han tyckte de borde se ut i framtiden.

Han var född i Stralsund, som på den tiden tillhörde Sverige men som ligger i nuvarande Tyskland. Det var också där han började sin bana innan han fick anställning som arbetsledare på ett par slottsbyggen i Mellansverige.

I historieböckerna brukar han kallas Nicodemus Tessin den äldre för att inte förväxlas med sin son, som gick i pappans fotspår och bland annat ritade Stockholms slott. Men vid den här tiden var ”den äldre” bara 31 år och ”den yngre” inte ens född.

Gävle hade fortfarande kvar det medeltida gyttret med gator och gränder som mjukt följde Gavleåns vindlingar. Men nu var det 1600-tal och då skulle gatorna löpa spikrakt mellan rätvinkliga kvarter. Så med linjalen i högsta hugg formade Tessin ett helt nytt Gävle. Fyrkantigt, trist och fullständigt okänsligt.

Några förklarande kommentarer till hans idéer vad gäller Gävle har aldrig hittats. Men själva kartan finns kvar, originalet ligger i Krigsarkivet, och den talar för sig själv.

En kanal skulle grävas från norr till söder och mynna ut i Gavleån, sedan skulle den fortsätta på andra sidan ungefär där Fältskärsleden går i dag. Och på Alderholmen ser vi en stor grönyta med lummiga träd, det skulle bli Sveriges första stadspark.

Längst nere i högra hörnet av den fyrkantiga stadsplanen hittar vi det slott som Tessin fantiserade om. Det är lite svårt att orientera sig men placeringen bör motsvara det kvarter dit Byggforskningen flyttade på 1970-talet och där Engelska skolan ligger idag.

Man kan ju fundera lite över hur slottet på Brynäs skulle ha sett ut. I pampig 1600-talsstil, så klart. Tessin ritade ju Drottningholm några år senare, flera palats i Stockholm och massor av lantliga herresäten.

På Tessins karta ser man att slottet i Gävle skulle utformas som ett stort H med fyra flyglar och mellan det stora huset och Gavleån tänkte han sig en stor park, även den strikt fyrkantig och uppdelad i nio rutor.

Kanske tanken var att det nya slottet skulle ersätta gamla Gävleborg som var i dåligt skick och som man vid den här tiden pratade om att göra om till kyrka. Men samtidigt finns Heliga Trefaldighetskyrkan inritad på kartan, som den enda byggnaden i hela stan som står lite på sniskan och inte riktigt passar in i rutmönstret.

Nittonåriga drottning Kristina besökte Gävle och när hon var tillbaka i Stockholm godkände hon Tessins nya stadsplan. Men det gjorde inte Gävleborna, som inte riktigt förstod vitsen med att riva i stort sett vartenda hus i staden. Och sedan bygga upp dem igen på ungefär samma plats. Så det enda som hände var att man några år senare anlade två långa gator rakt genom staden. Den ena från norr till söder och den andra från öster till väster. Kungsgatan och Drottninggatan.

Men barockslottet vid Södra Sjötullsgatan väntar vi fortfarande på.

Ulf Ivar Nilsson