Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu bestämmer inte pappa över Mait längre

/
  • BEKVÄMT. En söndag i morgonrock, och rädslan för att nån skulle ringa på dörren och avslöja henne, fullbordade en gammal idé som Mait Blomberg haft om att designa och sälja fritidskläder av frotté. Nu har hon haft företaget Maiterry i sju år.
  • TONÅRSDRÖM. Mait Blombergs tonårsdröm blev verklighet för sju år sen då hon startade företaget Maiterry, som säljer frottékläder (terry = frotté på engelska) för vuxna och barn. ”Dockorna sydde min dotter Petra när hon var nio år”, berättar Mait, som använder de gamla tygdockorna som ”skyltdockor”.

Trots ”den trånga kruka” som Mait Blomberg planterades i av sin kärleksfulle, men också dominanta och strikta, far lever hon nu tonårsdrömmen – att designa och sy kläder – som fadern förbjöd henne att förverkliga. – Jag ville söka till konstfack men pappa, som var skogvaktare, fritidspolitiker och aktiv i föreningslivet, sa ”Nej, på konstfack går bara konstiga typer ”.

Annons

Så Mait sa till pappa Folke att hon ville bli barnskötare, ”för att han skulle bli nöjd”, påbörjade sin praktik men blev erbjuden arbete på ortens apotek och lämnade sin praktikplats.

Egentligen hade jag velat bli sjuksköterka, men det vågade jag inte säga till pappa.

och övergav då alla tonårsdrömmarna om att att bli missionär, sjöman eller mannekäng utom en. Att en dag få designa och sy kläder. Drömmar hon närde när hon på sommarloven planterade skog i hälsingeskogarna.

Vi sitter i fikarummet i affärshuset där Mait hyr lokal i Hemlingby, och Mait berättar att hon, trots faderns avståndstagande alltid fick ritblock och färger i julklapp. Hon minns särskilt ett självporträtt hon gjorde i skyddet av sitt flickrum.

– Ett självporträtt i akvarell med kraftfulla färger, en arg blick och en ilsken mun, bakom galler. Med den målningen lossnade något inom mig, och jag fortsatte att måla landskap och blommor i samma befriande färgskalor. Wow, tänkte jag, jag k-a-n!

Apoteksteknikerjobbet, och den nyfunna frihetskänslan, förde Mait småningom till Gävle, där hon anmälde sig till en hattkurs – med Gunilla Pontén som förebild – och senare till en batikkurs. Batiken väckte i sin tur intresset för tyg och hon öppnade en tygaffär. Fem år före pension var cirkeln sluten och hon startade designföretaget Maiterry.

– och pappa Folke död. Men han hann, om än i döden, ge sin dotter något hon aldrig hade kunnat ge sig själv.

– I dödsögonblicket öppnade han ögonen och såg rakt in i mina ögon med en blick som strålade av ljus. Läkaren sa att det är ovanligt att få möta en döendes blick på det sättet, och det ögonblicket bär jag sen dess alltid med mig.

Sitt företag Maiterry förverkligade Mait över tid. Först genom tjänstledighet från apoteksteknikerjobbet för att öppna en tygaffär, som hon drev i tretton år innan hon själv försatte den i konkurs.

Efter fem år med försäljning av mode och inredning anmälde sig Mait till en starta eget-kurs. Hon skulle bli företagare igen.

om söndagen, då en idé hon fick redan under åren med tygaffären blev mogen att realisera. Söndagsmorgonen i morgonrock hade övergått i eftermiddag och bokläsning, och det slog henne att någon kunde ringa på och att hon då skulle vara tvungen att öppna i morgonrock.

Innan söndagen var över hade Mait skissat på en öppnings- och stängningsbar tunika med tillhörande byxor av frotté. Dressen skapade sån efterfrågan i vänkretsen att Mait efter kontakt med 20 frottégrossister startade Maiterry och började sy upp flera modeller fritidsplagg av frotté.

sålt sina frottékläder för vuxna och barn i sju år. Hon har en butik med ateljé i Hemlingby, håller öppet en dag i veckan eller utifrån överenskommelse, och har i dag, söndag, mannekängvisning av sin frottékollektion.

Men än återstår en dröm att förverkliga.

– Jag skulle vilja göra en kollektion designkläder. Antingen själv, eller i samarbete med någon yngre, berättar Mait.

, i dag 41 år, var yngre brukade mor och dotter prata om att skapa en flärdfull kollektion tillsammans. Petra som mönstertecknare och ekonom; Mait utifrån sin känsla för färg och form.

– En dag kanske …

Förutom förverkligandet av tonårsdrömmen har företagandet givit Mait arbetslivskvalitet, nya vänner och vidgat hennes perspektiv – ”i stället för att livet efter 60 bara hade krympt”. Och den ryggrad hon tycker att hon saknade som tonåring.

– Jag är mer Mait i dag än jag någonsin varit. Jag är stark, och jag kan hävda min vilja.

Något som även givit maken Kjell, som förra året insjuknade i prostatacancer, styrka – och en ny förståelse för vem hans hustru är.

– Redan innan jag fyllde 65 och Kjell ville att jag skulle gå i pension, förklarade jag att företaget är min mentala och kreativa hälsa, och att jag ville driva det vidare som pensionär. Hade jag inte gjort det kanske jag inte haft den styrka Kjell behövde av mig när han blev sjuk.

till och med en ”lagom” del av Maiterry – som ”stadsbud” och ”marktjänare”.

– Jag har parallellt med mitt yrkesliv alltid funnits för Kjell och familjen, nu finns Kjell för mig.

Mer läsning

Annons