Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu fyller Gävle 600 år!

Om de som styr över staden inte hade bestämt att Gävle skulle fira sitt 500-årsjubileum 1946 och fylla 550 i slutet av nittio­talet hade vi kunnat ställa till med ett hejdundrande kalas om bara ett par dagar.

Annons

Det finns nämligen en del historiska dokument som talar för att Gävle blev stad långt innan Kristoffer av Bayern skrev sitt berömda privilegiebrev. Och då är 1413 det hetaste alternativet, även om båda årtalen kan vara helt uppåt väggarna eftersom ingen levande människa vet exakt när det lilla fiskeläget i utkanten av Valbo socken upphöjdes till stad.

Det berättas att kung Oscar II, då han blev ombedd att inviga den stora Gävleutställningen 1901, frågade lektorn och lokalhistorikern Oskar Fyhrvall när staden blivit anlagd.

– Ers majestät, Gävle har aldrig blivit anlagd, fick han till svar.

Och det ligger mycket i den repliken. För det verkar som om vår stad, till skillnad från en del andra, vuxit fram alldeles av sig själv, utan att ta alltför allvarligt på överhetens godkännanden och välsignelser.

Det var faktiskt inte förrän på hösten 1943 som frågan om Gävles födelseår började diskuteras på allvar. Vid den tiden kunde man skönja slutet på andra världskriget, framtidstron var stark och det fanns massor av industrier i staden som ville visa upp sina produkter. Vad kunde då vara lämpligare än en pampig jubileumsutställning? Stadsfullmäktige tillsatte en kommitté, historiker mobiliserades och resultatet blev att alla andra tänkbara årtal förkastades så att bara 1446 återstod.

Trots rubriken här ovan är jag inte lika tvärsäker när jag nu lanserar ett nytt födelseår för Gävle. Men jag ska förklara hur jag tänker och jag tycker nog att 1413 är ett minst lika trovärdigt alternativ som den officiella sanningen att ”Kristoffer av Bayern grundade Gävle 1446”.

Alla är överens om att Gävle under medeltiden växte fram till en – efter dåtida mått – rätt betydande handelsplats och att man härifrån skeppade ut järn från Bergslagen och koppar från Falun. Ändå finns Gävle inte med på en lista från 1343 över alla städer och socknar i Uppsala stift. Därav kan vi nog dra slutsatsen att Gävle vid den tiden ännu inte räknades som stad, eller ens utgjorde en egen församling.

Den äldsta kända handlingen där Gävle kallas för stad är daterad 1413, tre år innan Kristoffer av Bayern föddes. På den tiden regerade hans morbror, Erik av Pommern, över Sverige, Danmark och Norge och det var hans kanslister som upprättade en förteckning där man räknade upp nio svenska städer och skrev in hur mycket var och en skulle betala i skatt till Kronan.

”Gaeffle” finns med på listan men det gjordes ingen anteckning om vilket belopp man väntade sig härifrån, vilket brukar tolkas som att Gävle vid den tiden var alldeles ny som stad. Tyvärr finns den här förteckningen inte kvar i original, utan uppgifterna kommer från en avskrift som gjordes av riksantikvarien Johannes Bure i början av 1600-talet. Trots att Bure i andra sammanhang anses vara en pålitlig historisk källa började man, drygt 300 år senare, ifrågasätta hans notering att Gävle redan 1413 hörde hemma bland rikets städer. I första hand av dem som hade till uppgift att bevisa att 1946 var det rätta året att fira stadens 500-årsjubileum.

Man tog heller ingen notis om att det hölls ett väl dokumenterat landsting här 1432. Nu är ju det inget bevis på att Gävle hade stadsrättigheter redan då, men tio år senare, den 22 februari 1442, gav underlagmannen Bengt Laurensson Gävles borgare tillstånd att bygga anordningar för fiske i Gavleån. Och eftersom de enda som kallades borgare på den tiden var invånarna i en stad, kan det betraktas som ett rätt starkt indicium på att Gävle hade den statusen före 1446.

Så har vi då Kristoffer av Bayerns omtalade privilegiebrev, det dokument som anses slå fast att Gävle fick sina stadsrättigheter 1446. Men som samtidigt utgör det starkaste beviset för att Gävle redan hade sådana.

Inte heller det dokumentet finns kvar i original men jag ser ingen anledning att ifrågasätta de fem avskrifter som finns bevarade, även om Kronans kanslister i efterhand verkar ha haft svårt att ena sig om vilken månad brevet var daterat. Men troligen var det den 19 maj.

I skrivelsen till sina ”älskade borgare i Gävle” bekräftar kung Kristoffer att de har samma rättigheter som folket i andra svenska städer. Men han konstaterar också – till och med i samma andetag, liksom i förbigående – att Gävleborna redan hade sådana förmåner.

Eller, som texten lyder på klingande medeltidssvenska, om du vill göra en egen tolkning:

”… och haffue nådeliga unt them sådan stadz lagh att haffue, nyyia och bruka, som andre wåra kiöpsteder haffua här i wårth rijke Suerie, och thee tillförne nutitt och hafftt haffua.”

Min slutsats blir därför att Gävle redan var en stad, även i officiella sammanhang, när kung Kristoffer skrev sitt berömda brev på våren 1446. Och jag tycker att det styrks även av skattelängden från 1413 och dokumentet från 1442.

Så även om jag inte kan vara alldeles säker på min sak lyfter jag på kepsen i nyår och utbrister:

– Grattis Gävle på 600-årsdagen!

Ulf Ivar Nilsson