Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu gäller det att hålla i plånboken

Svenskarnas tro på den framtida ekonomin är minst sagt svag, men inte bara det; företagen tror också på sämre tider. De dystra prognoserna får dessutom stöd av Konjunkturinstitutet (KI). De mörka molnen på den svenska ekonomiska himlen är många.

Annons

 

Arbetslösheten ökar, vilket vi får exempel på dagligen med allt fler varsel om uppsägningar. Företagen upplever redan en återhållsamhet vad gäller orderingång. Hushållen håller igen. Inflationen är fortsatt på väg uppåt. Allt medan räntan fortsätter att stiga.

Människor håller i plånboken och på sikt finns krav från fackföreningsrörelsen att kompensera sig när det visar sig att den reallöneökning man räknat med försvinner på hälleberget.

Dystert. Inte minst för alliansregeringen som ständigt pratar om den goda svenska ekonomin och fortsätter med sina skattesänkningar.

Problemen hopar sig för finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin. Statsminister Reinfeldt tycks befinna sig på en egen planet. Det dukade bord Göran Persson lämnade efter sig är redan förskingrat.

Riksbanken fortsätter att höja styrräntan. Både Sverige och vår omvärld har drabbats av inflationsfrossa. I juli var inflationen i Sverige 4,4 procent. Den högsta på 15 år. Nu är det förvisso långt till det tidiga 1990-talets höga inflationsnivåer.

Bara som en påminnelse; i februari 1991 låg inflationen på dryga 13 procent för att några år senare vara nere på låga två procent. Mycket tack vare Göran Persson hårda nypor. Förhoppningsvis slipper vi i en framtid se en inflation på dryga tio procent. Fyra procent är nog så oroande.

Inflationen gör att köpkraften urholkas och att hushållen håller hårdare i plånboken. Nu är det inte bara bensin som blivit dyrare utan allt från el till livsmedel. När vardagsvarorna blir dyrare blir också människor mer bekymrade om sin vardagsekonomi.

Prognoserna för den ekonomiska utvecklingen under 2008 pekar på halverad tillväxt och fördubblad inflation. Allt medan finansminister Anders Borg sitter med armarna i kors. Den ekonomiska kartan överensstämmer inte längre med terrängen. Borg tycks sitta fast i sina nationalekonomiska modeller. Allt kan inte skyllas på de globaliserande krafterna.

För alliansregeringen kan den snabba konjunkturnedgången, parad med ökad inflation bli ett galopperande trovärdighetsproblem.

Förtroendet för alliansregeringens ekonomiska politik har redan börjat erodera. Riksbanken kan inte ensam lösa upp det strukturella problem som drabbat svensk ekonomi. Detta även om en stor del av inflationstrycket är importerat. Regeringen har självfallet ett ansvar.

Det var inte alltför länge sedan som styrräntan var rekordlåga 1,75 procent. Nu är styrräntan redan på höga 4,75. Och vad är det som säger att Riksbanken inte fortsätter dra åt tumskruvarna. Kanske nästa steg blir en reporäntan på 5 procent? Vem vet? Inte ens riksbankschef Stefan Yngves.

De små stegens räntehöjningar vi hittills sett är till för att inflationen inte drar iväg för snabbt. Samtidigt har inte Riksbanken möjlighet att styra ekonomin på annat sätt än med en aktiv ränte-och penningpolitik, men om inflationen fortsätter att dra iväg krävs också politiska beslut, som kanske inte är populära och när fyra partier ska samsas kan det bli problem.

Dagens verklighet är att tillväxten krackelerar och att arbetslösheten ökar. De flesta experter menar att konjunkturen, och därmed tillväxten, kommer att bromsas upp ytterligare under resten av året.

Som alliansen har bäddat får man ligga.

Kärvare. Regeringens företagspaket ska ge 10 000 nya jobb. Allt enligt näringsminister Maud Olofsson. Med tanke på hur alliansregeringen klarat sitt fögderi hittills vore det mer än förvånande om denna målsättning klaras. Det vi ser idag är att varslen om uppsägningar ökar och att det blir allt kärvare på arbetsmarknaden. Maud är sent ute.

Sämre. Kommunernas kostnader för socialbidragen ökar snabbt. Hittills i år har de ökat med 58 procent. Så blir det när jobblinjen fallerar, a-kassan inte fungerar. Vad vi sett är att de gemensamma trygghetsförsäkringarna försämrats på den korta tid som alliansregeringen suttit vid makten. Välfärd light heter den nya modellen.

Mer läsning

Annons