Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu testas Reinfeldt

Finankris. Lågkonjunktur. Industrikris.
Vi har en tuff och besvärlig tid framför oss.
Varslen på Volvo sätter bilden, men sedan en tid tillbaka har det stått klart att det närmaste året blir en ekonomisk och arbetsmarknadspolitisk rysare.

Annons

 

Tidigare träffsäkra konjunkturindikatorer har inte varit så pessimistiska om svensk ekonomi sedan krisen i början av 1990-talet.
Det närmaste året kommer att bli ett avgörande test på statsminister Fredrik Reinfeldts ledarskap. Hur kommer han att klara krisen?
Nu prövas också den borgerliga arbetsmarknadspolitiken. Hur klarar den att gå från de ideologiska teoriböckerna till verkligheten?
Hur förmår den hantera en kraftig ökning av arbetslösheten? Vad händer med utanförskapet?
Den borgerliga regeringens agerande hittills inger inget större förtroende. Alldeles för mycket har man litat på den egna myten om hur bra arbetsmarknaden fungerar.
Det är ju en sak att skapa 180 000 jobb under extrem högkonjunktur. Men hur fungerar alliansens politik när varslen duggar tätt och tillväxten närmar sig nollpunkten?
Och vilka konsekvenser får sänkningen av ersättningsnivån i a-kassan när kanske mer än 300 000 är arbetslösa?
Fredrik Reinfeldts linje är att hålla problemen ifrån sig och hänvisa till företagen.
- Budgetpengarna räcker, säger han och verkar stingsligt förnärmad över frågor om extra insatser.
Regeringen kompletteras av en Ams-chef som verkar ha gått på optimistkurs och hellre talar om hur många som har jobb än om ökningen av arbetslösheten.
Naturligtvis är det inget fel i att ställa krav på företagen. Det är också bra att peka på resurser som finns i omställningsavtalen.
Men politik handlar också om medkänsla och förmåga att sätta sig in i andra människors situation och att agera utifrån det.
Industrikrisen avslöjar också hur dålig regeringens arbetsmarknadsberedskap varit. Göteborg saknade, samma dag som Volvo lade sitt stora varsel, tillräckliga resurser för arbetsmarknadsutbildning.
Regeringen tvingades i all hast flytta över 1,5 miljard till utbildningsinsatser. Ursprungligen skulle de resurserna använts till insatser för långtidsarbetslösa.
- Vi har pengar över, förklarar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.
Men vad säger det om regeringens ambitionsnivå? 67 000 gick faktiskt långtidsarbetslösa i augusti.
Alla förstår att den gamla näringspolitiken med företagsakuter inte är hållbar. Man kan inte hålla företag under armarna om marknaden viker.
Dagens näringspolitik måste vara mycket smartare, mycket mer lättrörlig och bygga på att skapa bra förutsättningar för lokala initiativ.
Politiken kan och bör dock göra mer för att hjälpa fordonsindustrin det besvärliga år som ligger framför oss.
Istället för att hålla krisen ifrån sig borde regeringen aktivt gå in och skapa de förutsättningar som industrin behöver för att överleva både på kort och på lång sikt.

Mer läsning

Annons