Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

NY BOK: Rosa Liksom förlöjligar människor

/
  • Finlands Rosa Liksom borde ägna sin skrivartalang åt annat än sånt som novellerna i

Författaren Rosa Liksom gör sig rolig på andras bekostnad. Den här boken tycker vår recensent inte om, fy!

Annons

Hur tänker folk, som röstar på Sverigedemokraterna? Eller här i Rosa Liksoms novellsamling ”Sånt är livet” snarare Sannfinländarna, eftersom det är i Finland man finner de populister, kverulanter, egoister och annat missnöjt folk, som för ordet i novellerna. Dem författaren ger röst åt är mestadels människor långt ner i samhällshierarkin och också ofta bosatta långt uppe i norr.

Det skulle naturligtvis vara högst legitimt att göra en sådan litterär undersökning, att komma in under huden på dem som fört upp olika missnöjesyttringar och inte minst främlingsfientlighet på den politiska dagordningen. Rosa Liksom är också mycket skicklig på att artikulera sådana människors oartikulerade tankar. Detta skulle i varje fall kunnat tänkas som ett seriöst syfte med de ofta mycket korta små berättelserna i "Sånt är livet".

Så är det tyvärr inte. "Sånt är livet" består av trettioen hjärtlösa historier om lika många hjärtlösa människor. Och berättelserna har ett slags humoreskform med en ”rolig” knorr på slutet, som ytterligare förlöjligar och blottställer dessa lågsinnande, djupt inskränkta människor.

En av dem håller ett försvarstal för den stackars Breivik, som haft sådan trist uppväxt, en annan urskuldar sina pedofila övergrepp, en tredje använder ersättningspengar från EU för att köpa hustru från något fattigt land. Och så vidare. Idel otrevliga människor, som författaren gör sig rolig över, men till vilket syfte, förstår jag inte. Ofta är dessutom poängen billig. En del berättelser liknar snarast tidningskåserier, som man i bästa fall kan fnissa åt men glömma så fort man lagt tidningen åt sidan.

Rosa Liksom borde inte ägna sina uppenbara talanger åt ”sånt”.

Annons