Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya ord ger nya bilder

Vårt språk utvecklas hela tiden och ord som nämns i förbifarten kan sätta igång hela skådespel i ens medvetande. Så fort jag sätter på tv:n är jag nu på jakt efter, för mig, okända ord och jag hittar dem överallt: ”House” i TV4, vars programidé delvis bygger på medicinska termer, okända för de flesta.

Annons

I ”Go’kväll” ser jag ett inslag om textilskaparna och konstnärsparet Gunilla Skyttla och Raine Navin och där seglar ordet ”brodös” förbi, i UR programmet ”Med Ahmed i medeltiden” finns mängder av nya begrepp kopplade till en helt annan tidsepok än vår egen och i naturserien ”Life”, också i SVT, får jag lära mig nya namn som elefantnäbbmus och fingerdjur.

Det började med att min vän J, som är lärare på en högstadieskola här i stan sa att ”bitchblickandet” ställer till problem på skolan där hon jobbar. Bitchblicka – för mig ett nytt ord. Ett nyskapat, funktionellt ord, ett ord som säger precis vad det handlar om. Kreativt tänker jag, kanske kommer det så småningom in i Svenska Akademiens ordlista?

Med det färskt i minnet ser jag på ”Vetenskapens värld” i SVT och lär mig ännu ett nytt ord; ”marsonaut”.

I programmet visar de ett reportage om en grupp män som i skrivande stund deltar i ett experiment i Ryssland. Det går ut på att se vad som händer med människor som är instängda på ett litet utrymme under en viss tid – i det här fallet så länge som man beräknar att en resa till och från Mars tar: Hur klarar de det fysiskt, men framförallt psykiskt? Efter långa förberedelser stängs de in i sin låtsasfarkost och all kontakt med yttervärlden sker via dator (med fördröjning på upp till 20 minuter eftersom det ska efterlikna verkligheten i så stor utsträckning som möjligt). Intresserade kan nu följa dem på nätet via deras bloggar och på SVT:s hemsida kan man som tittare ställa frågor som programredaktionen ska ta vidare till gruppen i Ryssland.

Marsonauter. Visst är det ett häftigt ord?

Samtidigt sänds ett program i Kunskapskanalen som handlar om tulpaner och ordet ”tulpanmani” nämns. Ordet fastnar hos mig. Det låter som en galenskap, att man kan bli så fäst vid de vackra blommorna att det gränsar till vanvett. Och… kanske lider odlaren som intervjuas av just tulpanmani? Vad ska man annars kalla det när han talar om sin framodlade ”rent rosa” nya sort och beskriver det som att han blir kär varje gång han tittar på den, samtidigt som han som odlare måste plocka bort själva blomman för att bevara näringen till löken? Man kan nog bli galen för mindre.

”Marsonauten med tulpanmani bitchblickade brodösen.” Poesi? Tveksamt, men kanske fick läsaren nya bilder i huvudet på grund av sammansättningen av orden? Då är jag nöjd.

(Bitchblicka är att titta snett på någon och brodös är en kvinna som broderar med en kvalitet som motsvarar yrkesmässigt broderande.)

Ellen Landberg

Mer läsning

Annons