Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nystartzoner – en lösning på arbetslösheten?

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå en utformning av så kallade nystartzoner på platser med problem på arbetsmarknaden. Idén är att områdena ska få särskilda lättnader – såsom befrielse från vissa skatter – så att företagande och jobb växer fram. Knappt hann utredningen sjösättas innan motståndare som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ville stoppa idén.

Västvärldens ekonomiska utveckling inleddes i fristäder, med början i Venedig, Florens och Genua. Den tidens härskare – stat och kyrka – lättade på olika förbud. Detta spred sig. I Sverige har vi en historia med fristäder, som Eskilstuna, som fick bedriva handel och företagande. Vi har också haft frihamnar, som Marstrand.

Idag är konceptet med frizoner vida spritt i världen. Det finns flera tusen frizoner, varav de allra flesta i snabbväxande men ännu fattiga länder. Det är väl belagt hur de kinesiska frizonerna har varit motorn i Kinas väldiga välståndsutveckling. Men det finns också frizoner i västvärlden, med varierande utformning och olika resultat.

I Frankrike, Storbritannien och USA har det funnits olika varianter. De typer av zoner som har lett till en bestående och tydlig positiv effekt på jobb och inkomster har byggt på rejäla lättnader i skatter och regleringar. Ett av de kändare positiva exemplen är hur införandet av en frizon i nedgångna London Docklands fullständigt gjorde om denna stadsdel.

Sverige har nu en positiv ekonomisk utveckling, men det finns också bestående sociala problem, inte minst i flera stadsdelar i stora städer. Här finns ett utanförskap som ibland också leder till våld. Barnfattigdomen har halverats sedan 1997, men minskningen sker bara bland inrikes födda – bland barn med utlandsfödda föräldrar är den lika stor nu som för tio år sedan.

Grunden måste vara sunda statsfinanser och en tydlig arbetslinje. Men utöver det kan nystartzoner vara en god idé. Utredningen ska föreslå lämplig utformning. Det är viktigt att minimera möjliga nackdelar som gränsdragningsproblem och risken för indirekta subventioner.
Det skulle kunna var så att Norrsundet utanför Gävle är en bra plats i Gävleborg att testa en ekonomisk frizon på. En fantastisk plats men där två stora arbetsgivare på kort tid lagt ner eller kommer att lägga ned sin verksamhet. Egentligen skulle hela Gävle behöva vara en ekonomisk frizon med tanke på den rekordhöga arbetslösheten men det är inte realistiskt. Man måste börja någonstans så Norrsundet skulle kunna vara en plats eller Andersberg.

De som motsätter sig denna idé, eller ens att försöka utveckla den vidare, står tomhänta. De saknar en politik för jobb och mindre utanförskap. Det är inte vare sig ansvarsfullt eller socialt rimligt. Vi måste våga tänka nytt. Och tänk om Rinkeby, Bergsjön och Rosengård efter tio år som frizoner kunde vara blomstrande stadsdelar som skapar välstånd eller varför inte Norrsundet eller Andersberg?

Johnny Munkhammar
Riksdagsledamot (M)
Lars Beckman Riksdagsledamot (M)