Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oklart om sämre villkor för arbetslösa ger fler jobb

Det är oklart om de försämrade villkoren för arbetslösa och skattesänkningarna för dem som arbetar, har medverkat till att fler jobbar.

Annons

– I dagsläget vet man inte vad effekterna blivit, säger Bertil Holmlund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Han konstaterar att det finns mer eller mindre välgrundade hypoteser men inga studier som ger klarare svar, vare sig när det gäller sänkta ersättningar eller jobbskatteavdrag.
Däremot finns studier från andra länder som tyder på att sänkta ersättningar gör att folk blir ”mer benägna att söka jobb”.
Utländska erfarenheter tyder på att jobbskatteavdrag eller sänkta marginalskatter för låginkomsttagare ”ökar benägenheten att jobba för dem som annars inte jobbade”, konstaterar Bertil Holmlund.
Jobbar mindre
Samtidigt, menar han, kan sänkta skatter för höginkomsttagare – vilket också ingår i jobbskatteavdraget – ge motsatt effekt. Det kan göra att de som tjänar mer väljer att jobba färre timmar.
– De två effekterna kan nästan ta ut varandra. Men totalt sett brukar det blir mer utbud, mer arbetstimmar, säger Bertil Holmlund.
På regeringens hemsida hävdas att jobbskatteavdraget ”på lång sikt” ger 100 000 nya jobb.
Nyligen presenterade Madelene Nordlund, forskare vid Umeå universitet, en studie som visar att låga ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen inte tycks medverka till att fler får jobb.
Hittar inget samband
– Jag kan inte säga att nivåerna saknar betydelse. Men jag har inte hittat något samband, säger Madelene Nordlund.
Hon undersökte hur det gått för folk som blev arbetslösa i slutet av 1990-talet.
– De som ”lever gott” på a-kassan kan vara lite kräsnare när de söker jobb. Men jag kan inte se att deras jobbchanser minskar, säger hon.

Mer läsning

Annons