Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olle + Linnea = sant

/
  • BLIXT OCH DUNDER. ”Kärleken kom som blixt och dunder, säger Olle Widén, 24 år, medan hustru Linnea, 25 år, beskriver en mer långsam process. ” Jag behövde lite mer tid att tänka än Olle. Jag ville veta att Olle var rätt person för mig”. Det var när Olle flyttade in på boendet med särskilt stöd på Norra Köpmangatan förra julen som kärleken drabbade dem.

Olle 5 år lär sig om världen via stora illustrerade kort hemma vid köksbordet. Olle 13 år kartlägger ölens väg från växtriket till puben. Olle 24 år ny gift med grannen Linnea på boendet med särskild service på Nordost.

Annons

Det är stort att minnas Olle som liten tillsammans med pappa Roger, och med sin skolassistent på Montessoriskolan på Nynäs, där jag intervjuade honom om skolarbetet om öl. 

Och hisnande att träffa Olle igen. Nu som nygift.

Att påminnas om det stora i att vara behövd och älskad, och att få dela sitt liv med den man älskar och behöver, är näst intill heligt. Ty Olle har Downs syndrom, och Linnea en lätt funktionsnedsättning.

– Jag har alltid trott att jag skulle hitta rätt person för mig, säger Olle, när jag frågar om han någonsin varit rädd för motsatsen.

– Jag har heller inte varit rädd för att inte hitta den jag vill leva med, säger Linnea.

Tillsammans säger de att de har allt de behöver för att en dag lämna boendet på Nordost.

– En egen lägenhet är en dröm vi har, säger Linnea.

Olle berättar att kärleken kom som blixt och dunder, medan Linnea beskriver en mer långsam process.

Det var när Olle flyttade in på boendet på Norra Köpmangatan förra julen som Linnea och kärleken drabbade honom.

– Jag sms:ade till Linnea och berättade att jag var förtjust i henne och att jag tyckte hon var så vacker, berättar Olle.

Linnea berättar att hon behövde lite mer tid att tänka än Olle behövde.

– Jag ville veta att Olle var rätt person för mig, och var lite svårtflirtad, skrattar hon.

Men sen gick det undan.

– Men inte på tre veckor, fortsätter Linnea uppspelt, utan sex månader.

Först blev det hotmail och ögonkast i husets gemensamhetslokal. Sen lite dates, sen frieri, bröllop i Heliga Trefaldighetskyrkan med tre tärnor, best man och 48 gäster. Och middag, dans, efterfest och snacks.

Förutom drömmen om att en dag få en egen helt vanlig lägenhet säger Olle att han vill ha en hund, och en massagebänk.

– Jag har en massagebildning och ger Olle, familjen och vännerna massage, berättar Linnea, men såna bänkar är dyra.

Olle och Linnea söker oavbrutet varandras närhet; genom ömhetsbetygelser i ord och i beröring. Att få sitta och fika och prata om kärleken, med hösten gyllene och vidsträckt utanför, känns innerligt och varmt.

– Det är jätteunderbart att vara gift med Olle. Han är snäll, god och hjälpsam. Han bryr sig verkligen om mig, säger Linnea, och berättar att deras kärlek gett henne ytterligare en kärlek.

– Jag får jättemycket kärlek av Olles familj och släkt. Så nu har jag en familj i Stockholm, mina föräldrar, och en i Gävle – och Ockelbo, där Olles mamma bor.

– Får jag säga i tidningen att jag älskar dem alla, och att jag aldrig tidigare fått så mycket kärlek som nu?, frågar Linnea.

Sen frågar jag hur kärleken förändrat dem. Linnea svarar först.

– Jag har förändrats jättemycket. Jag har blivit mognare, tryggare och säkrare. Men fram för allt gladare. Jag har fått en jättebra trygghet av Olle.

Det lyser ur Olles ögon när Linnea talar, och han kan knappt vänta tills han får svara på frågan.

– Men först undrar jag om jag också får säga något, att jag älskar min familj och släkt. Skriver du det?

Därefter svarar Olle på frågan jag ställde om vad kärleken gjort med honom.

– Jag har gjort stora framsteg och blivit mycket självständigare. Jag behöver inte personal som hjälper mig längre.

Jag noterar att Olle säger ”stora framsteg”, något som stämmer väl med min minnesbild av Olles föräldrars öppenhet och stora arbete att hjälpa Olle hitta sina gåvor.

– Men nu är det vi två som hjälps åt, säger Linnea, och vi som frågar varandra om hjälp.

Mer läsning

Annons