Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äldres ensamhet en ödesfråga

Ensamheten är en viktig orsak till att många äldre mår så dåligt idag. Politikernas tanke att låta äldre bo kvar hemma så länge som möjligt i kombination med bristen på äldreboenden har blivit ett gissel för många.

Annons

 

Det har lett till att många sitter ensamma i sina lägenheter utan någon annan mänsklig kontakt än enstaka besök av hemtjänstpersonal. Äldre med funktionshinder och svårigheter att lämna sin lägenhet har blivit fångar i sitt eget hem. När tidningarna rapporterar att hälften av trygghetslarmen till våra största operatörer kommer från äldre som bara vill prata – då har någonting gått väldigt snett.

 

Ensamheten är också kopplad till följdproblem inom äldreomsorgen, till exempel undernäring.

När man sitter ensam framför matlådan som hemtjänsten levererat är det lätt att man tappar aptiten. Vad hjälper det att kosten är väl sammansatt av en dietist om den inte äts?

Äldreomsorgens personal ägnar sig åt den kroppsliga vården och praktiska bestyr, men har knappast tid att sätta sig ner och prata en stund. Frågan är om vi i strävan att forma en effektiv äldreomsorg skapat en sämre livskvalitet för äldre med nya kostnader som följd. Med en sämre psykisk hälsa följer ökad medicinering, framförallt med olika psykofarmaka och sömnmedel.

Effekterna av detta blir behov av fler läkemedelsgenomgångar, förvirring, fallskador och risk för läkemedelsberoende och olika biverkningar.

 

Kanske är det dags att införa tid för sällskap till måltiden inom hemtjänsten? En kvart om dagen för sociala insatser och middagssällskap på recept är kanske nygamla och viktiga insatser som kan ersätta psykofarmaka och näringstillägg.

 

Det behövs fler bostäder för friska pensionärer med gemensamhetsutrymmen och sociala aktiviteter i stället för långa tysta korridorer. Fler mötesplatser som är tillgängliga och anpassade till äldre. Vi behöver ha ett strukturerat samarbete mellan kommuner och frivilliga krafter för att förebygga psykisk ohälsa och social isolering.

Redan i dag finns många goda exempel, som Röda korsets pensionärskafé, som kan fylla behovet av sociala aktiviteter i gemensamhetsutrymmena.

 

Det är dags att sätta äldrepolitiken under lupp och fundera på hur vi skapar vi en ålderdom som är värd att leva för. Det kommer att bli av största vikt att ändra attityder och synsätt inom äldrepolitiken – framförallt i synen på hur psykisk hälsa och socialt innehåll prioriteras.

 

 

Margareta B Kjellin

riksdagsledamot och ordförande i moderaternas utvecklingsgrupp för äldrepolitik

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons