Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla människor har ett namn

/


Därför PO-anmäler vi 25 svenska tidningar.

Annons

We Effect PO-anmäler 25 svenska tidningar för att de inte namngivit personer i publiceringar om Afrika. Det får inte spela någon roll om en person heter Anna eller Ajuma. Alla har rätt till ett namn i svenska tidningar.

Ett svart barn i famnen på en ung vit man. De skrattar. Han heter Nicklas. Hon ”femårig flicka”. Det är en av de 25 publiceringar biståndsorganisationen We Effect i dag anmäler till Allmänhetens Pressombudsman. Men det är inte det enskilda exemplet som är viktigast, utan mönstret.

Bara tretton procent av alla privatpersoner från Afrika namnges i svenska tidningar. För vita personer är motsvarande siffra 93 procent. Det visar en medieanalys av Retriever som har analyserat över 1 200 tidningsartiklar om svenska hjälp- och biståndsinsatser i Afrika. Slutsatsen finns med i rapporten #allaharettnamn som We Effect presenterar i dag.

Analysen har gjorts en gång tidigare, för ungefär två år sedan. Flera tidningar har under den tiden tagit krafttag för att åtgärda problematiken. Expressen och Aftonbladet hade till exempel alltid namn på personer i de artiklar som undersöktes i analysen. Men generellt har det gått åt motsatt håll.

Alla har rätt till ett namn och en identitet. Men på bilder från Afrika blir människor ofta bara rekvisita till en text om fattigdom. Den respekt för individen som finns för personer i Sverige gäller plötsligt inte. Vi vill med anmälningarna till Allmänhetens Pressombudsman belysa detta.

Vi vet att våra anmälningar inte uppfyller de formella krav som ställs på en PO-anmälan. Anmälaren ska till exempel vara namngiven eller på annat sätt utpekad i artikeln. Genom utpekandet ska en publicitetsskada ha uppstått. Riktigt så ser det inte ut i de publiceringar vi anmäler.

Men vad händer när en hel grupp människor särbehandlas genom att de inte anses behöva ett namn? Uppstår inte en annan typ av publicitetsskada? Skulle vi acceptera detta om de som inte fick ett namn vore kvinnor, medan mannen på bilden namnges? Självklart inte.

Vi vet att våra anmälningar inte kommer att leda till att någon enda utgivare i Sverige fälls av Pressens opinionsnämnd. Men vi vill se en debatt som leder till en förändrad attityd på varje redaktion i vårt land. Därför har vi anmält dessa 25 tidningar till PO.

Namnet är toppen av isberget för hela vår bild av en kontinent, av vår omvärld. Rapporten vi presenterar i dag visar att ytterst lite av den svenska Afrika-bevakningen porträtterar människor i Afrika som aktiva och självständiga.

I stället får anonyma offerbilder cementera bilden av ”vi” som välgörare och ”dom” som passiva offer. Individer nedgraderas till objekt, vilket gör avståndet mellan människor i Sverige och människor i Afrika ännu längre.

Det finns några invändningar mot att namnge. En vanlig sådan är säkerhetshänsyn, att en namngiven person kan bli förföljd för att sprida obekväm information. Men i de publiceringar vi anmäler finns sällan skäl till sådana hänsyn, det rör sig inte om känsliga publiceringar där personerna på bild skulle kunna råka illa ut. Namnet saknas av andra skäl.

Det finns också de som säger att det är svårt och krångligt att få namn på alla. Så är det. Men i en tidningsartikel i Sverige namnges med få undantag alla. På så vis förstår läsarna att det handlar om individer, några som spelar roll. Som existerar. De blir mer relevanta och väcker starkare känslor och engagemang. Med våra anmälningar till PO hoppas vi att detta blir en regel som gäller även människor från Afrika.

Alla har ett namn, vare sig de heter Nicklas eller är en ”femårig flicka”.

Ola Richardsson,

kommunikationschef, We Effect.

 

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons