Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Använd skattepengarna till det som avses så vi kan anställa fler

I en debattartikel i Arbetarbladet 16 februari påstår Anders Jansson (M) att privatiserad vård och omsorg höjer kvalitén.

Annons

 Detta är ett påstående helt i linje med nyliberalt ideologiska löften från 80- och 90-talet när marknadsanpassade lösningar ansågs skapa bättre välfärd.

 Fortfarande saknas dock entydig information om effekter av konkurrensutsättning och kundvalsmodell oavsett om det gäller kostnad eller kvalitet. Däremot innebär många olika aktörer, svårigheter att samordna vård och omsorgsverksamhet, något som främst drabbar de medborgare som har stort behov av stöd. Privata utförare har inte medverkat till förbättrade förhållanden för personalen, däremot har resultatet blivit högre arbetsbelastning, lägre anställningstrygghet och lägre arbetstillfredsställelse.

 Moderaten Anders Jansson påstår också att Vänsterpartiet är emot funktionsnedsattas valfrihet. När det gäller valfrihet inom vård och omsorg är Vänsterpartiets uppfattning att personer som beviljas bistånd också ska kunna välja/påverka personalens arbete inom ramen för biståndet. Det valet är något helt annat än att välja utförare av vård och omsorg.

Det finns en studie som har gjorts vid Karolinska Institutet som visar att det i ett representativt urval av landets befolkning är drygt hälften av dem som är 77 år eller äldre som saknar förmåga att själva välja utförare av vård- och omsorgsföretag. Det är inte så att det gäller alla personer över 77 år. Sannolikt är det så att flera av dem som omfattar hälften av urvalet faktiskt ingår i den grupp som beviljas bistånd på grund av nedsatt funktionsförmåga och behöver stöd i sin vardag. Andra personer, oavsett ålder, som har egna resurser att klara sin vardag, berörs inte av kommuners lagstadgade skyldigheter att erbjuda bistånd inom ramen för vård och omsorgsverksamhet.

 Utredare Cristina Eriksson Stephansson konstaterar i det nyligen presenterade slutbetänkandet av ägandeprövningsutredningen att ”avregleringen av välfärdssektorn har präglats av en viss aningslöshet”. Ett något försiktigt ställningstagande kan tyckas.

 Riskkapitalbolaget Ambea som äger Vardaga gjorde 2013 en rörelsevinst (före räntor, skatt och så kallade goodwillnedskrivningar) på 165 miljoner kronor. Riskkapitalbolaget Attendo Care gjorde en vinst på 438 miljoner kronor. Deras verksamheter är skattefinansierade och båda bedriver verksamhet i Gävle kommuns omsorg. Vänsterpartiet anser att det självfallet är ett problem när skattepengar går till annat än vad de är avsedda för.

För att problematisera de öppna jämförelser som Jansson (M) tar till intäkt för att privatiserad omsorg är bättre än offentlig konstateras att i dessa jämförelser mäts och redovisas det som går att redovisa i stället för att mäta det som borde mätas. En konsekvens av detta är att utfallet inte blir optimalt eftersom verksamheten styrs av den uppföljning som görs, det vill säga de mål som faktiskt mäts. Ett exempel på detta är när personaltäthet mäts i stället för välmående funktionsnedsatta. Ett välkänt problem med alla brukarundersökningar är dessutom svårigheten att fånga upp de personer som har störst behov av vård och omsorg.

För Vänsterpartiet är det centralt att personalens arbetsförhållanden måste vara en del av kvalitetsbegreppet. Genom att knyta ihop arbetsförhållanden med berörda personers önskemål om personalkontinuitet skapas en stabil plattform för god vård och omsorg. När skattepengar avsedda för vård och omsorgsverksamhet används till det som avses kan det också bli fler anställda och därmed ökad kontinuitet.

Tord Fredriksen (V)

ordförande omvårdnadsnämnden

Irene Forslund (V)

ledamot omvårdnadsnämnden

Anita Walther (V)

ersättare omvårdnadsnämnden

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons