Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det nya och moderna försvaret

Sverige behöver mer tillgängliga, flexibla och användbara insatsförband. Därför påbörjade jag för ett drygt år sedan arbetet med en ny inriktning av försvaret. En avgörande faktor för att nå målet kommer att vara att modernisera personalrekryteringen.

Annons

Den socialdemokratiska regeringen begärde bara att försvaret skulle kunna ha en tredjedel av den nationella insatsorganisationen, motsvarande 11 000 man, redo för insats – inom ett år. På resten av den nationella insatsorganisationen har inte funnits några politiska krav på kvalitet eller tillgänglighet. Därför finns vissa förband bara på papperet. Kriget i Georgien underströk vikten av den modernisering i riktning mot ett snabbare insatsförsvar som både regeringen och försvarsberedningens ledamöter förordar. Alla i framtidens försvar ska kunna göra en insats – här och nu.

Den grundläggande tanken jag arbetar efter är dels förband med kontraktsanställda soldater och befäl, dels stående förband med fast anställd personal. Till detta kommer de nationella skyddsstyrkorna som hemvärnet ska utvecklas till. Men dagens personalrekrytering klarar inte att tillgodose detta. Det finns strukturella problem som måste förändras för att svara upp mot de framtida behoven.

Den som genomfört militär grundutbildning är inte längre krigsplacerad till 47 års ålder som förr, utan bara i två till tre år. Förr kallades hela årskullar av pojkar in. Nu är det cirka 6 000–7 000 per år. Som grund för uttagning till militär utbildning råder det plikt, men det är frivilligt att delta i insatser internationellt. Och cirka 70 procent av dagens värnpliktiga är inte villiga att ta anställning och göra det, samtidigt som det är en av försvarets två huvuduppgifter.

För att möta framtidens rekryteringsbehov till- satte regeringen i februari 2008 en parlamentarisk utredning om totalförsvarsplikten. Den föreslog i ett delbetänkande i höstas att soldatförsörjning ska ske på frivillig grund för både kvinnor och män.

Om försvarsberedskapen kräver det kan tjänstgöringsplikten åter tillämpas och ska då även gälla för kvinnor.

Utredningen föreslog en ny försvarsmaktsgemensam och kvalitetssäkrad frivillig grundutbildning på cirka tre månader. Därefter kan den som vill fortsätta en militär utbildning för att antingen bli kontrakts- eller fast anställd, alternativt ingå i de nationella skyddsstyrkorna. Precis som i dag ska utbildningen föregås av tester avseende lämplighet.

Omkring 45 procent av killarna och 25 procent av tjejerna i den aktuella åldersgruppen uppger att de frivilligt vill göra militär grundutbildning. Det motsvarar cirka 40 000 ungdomar. Bedömningen är att behovet att rekrytera tillräckligt många lämpliga kommer att klaras med frivilligheten som grund. Att ändra rekryteringen är grundläggande för att skapa ett effektivt, tillgängligt och användbart försvar. Det är därför bra att pliktutredningen är enig i en rad principiella ställningstaganden kring detta.

Delbetänkandet stämmer väl överens med försvarsberedningens rapport från i våras, då sju partier i enighet slog fast att insatsorganisationen inte längre ska bemannas med pliktpersonal.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons