Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högskolan: ”Vi arbetar seriöst”

Med början i maj månad och med en uppföljning strax före sommaren publicerade Arbetarbladet en rad artiklar som på olika sätt belyste den satsning på att rekrytera studenter från Kina som Högskolan i Gävle startade 2006.

Annons

Artiklarna innehöll en stark kritik mot detta arbete som i många stycken beskrevs bestå av flera exempel på korruption. Den allvarligaste kritiken var att högskolan tagit ut avgifter av de kinesiska studenterna för att erbjuda plats på något av de aktuella utbildningsprogrammen.

Den oberoende utredning som Högskolan i Gävle själv tillsatte i maj är nu slutförd. Rapporten från utredningen blev klar i går. Utredningen har granskat högskolans avtal med kinesiska partneruniversitet samt hur rekryteringen av kinesiska studenter har genomförts vad gäller information, avgifter, behörighets- och kunskapskontroll, antagning samt kvalitetssäkring.

Vidare har intervjuer genomförts med ansvariga på högskolan, liksom personer som pekats ut som delaktiga i oegentligheter. Flera kinesiska studenter har intervjuats och även den journalist på Arbetarbladet som författat alla artiklar.

Ansvarig utredare har varit Anders Stening, MAQS Law Firm Advokatbyrå, som har lång erfarenhet av den svenska universitets- och högskolesektorn och bland annat tidigare har varit rektor för dåvarande Högskolan i Örebro.

Tvärtom har högskolan gjort mer än vad som rimligen kan krävas. Högskolan har till exempel strävat efter att utöka sin service, så att både de kinesiska studenterna och deras föräldrar känner sig trygga i valet av utbildning, land och lärosäte för studierna samt hur de praktiskt ska gå till väga för att söka visum, säkerställa att studenterna har rätt förkunskaper, ansöka till utbildningarna, etc.

I sin slutsats slår utredaren fast: ”Kinaprogrammet har i allt väsentligt hanterats på ett bra sätt och det saknas anledning för Högskolan i Gävle att vidta åtgärder i nu aktuella avseenden.”.

Vår satsning på att rekrytera studenter från Kina är ett led i internationaliseringen vid Högskolan i Gävle. Liknande internationaliseringar är aktuella även vid andra svenska lärosäten – dock med olika innehåll och inriktning. Det kan tyckas att Kina är ett avlägset land, men nya marknader för den högre utbildningen i Sverige finns bland annat i de asiatiska länderna. Studenter från länder i Europa finns sedan länge vid Högskolan i Gävle. Större grupper av studenter kommer till exempel från Spanien och Tyskland.

De kulturella skillnaderna blir oftast större när de geografiska avstånden är långa. Naturligtvis är skillnaderna stora mellan hur människor i Sverige och Kina lever och även hur de tillägnar sig akademiska studier. Men att ta del av och lära sig innebörden av dessa variationer är just ett av motiven bakom internationaliseringen av svensk högre utbildning. Världen blir mindre och vi måste lära oss att förstå hur människor i andra länder tänker och skapar idéer. Ökad förståelse underlättar dialog och samarbete, som i sin tur gynnar bland annat näringslivsutbyte, demokrati- och fredssträvan.

För att ytterligare säkerställa kvaliteten har antagningsprocessen inför höstterminen 2008 analyserats särskilt. Denna kvalitetssäkring bedrivs i dialog mellan högskolans internationella sekretariat och berörda institutioner samt enheter.

Till dess utredningen var klar kunde vi inte ha någon annan uppfattning än att rekryteringen av studenter från Kina var en seriös ansats, men att även en sådan kan ha brister. Det var vår hållning. Utredningen skulle hjälpa oss att avgöra om brister fanns eller om påståendena i Arbetarbladet var felaktiga.

Nu har vi fått ett tydligt och starkt belägg för att vi – redan från satsningens start – har arbetat seriöst och med kvalitet.

Den journalist som stod bakom artiklarna har, som nämnts, intervjuats i utredningen. Naturligtvis har utredningen tagit hänsyn till källskyddet och journalistens källor har förblivit anonyma. Däremot har journalisten bett sina källor att kontakta utredningen. Men ingen kontakt har tagits, trots att utredaren har lämnat gott om tid och avvaktat starten på höstterminen.

Artiklarna fick cirka 130 studenter från Kina, vilka påbörjat sin utbildning 2007, att alldeles säkert fundera både en eller två gånger om de gjort ett riktigt val att flytta till Sverige för akademiska studier.

Hos vissa målgrupper må varumärket för Högskolan i Gävle vara skadat på grund av en tidnings bristande kvalitet i sitt arbete. Det ser vi allvarligt på. Men nu väljer vi framför allt att i stället se framåt och fortsätta med vår internationalisering till gagn för Högskolan i Gävle och regionen.


rektor


prorektor

Högskolan i Gävle

 

Arbetarbladet svarar:

Högskoleledningen tar till storsläggan mot Arbetarbladet och hoppas förmodligen den vägen slippa fortsatt hårdhänt granskning. Där tar de miste.

Vapnet som ledningen använder sig av är den utredning som tillsattes efter tidningens kritiska artikelserie i våras. Men vapnet är trubbigt. Den i många stycken bristfälliga utredningen ger nämligen inte svar på frågan om det finns grund för kritiken.

Ingången till Arbetarbladets reportageserie var frågorna: Vilken information fick studenterna som sökte sig till Gävle och vart tog pengarna vägen?

I stället för att belysa och besvara dessa frågeställningar går högskoleledningen till angrepp på Arbetarbladet och dess ”bristfälliga kvalitet i sitt arbete”. Det är närmast pinsamt.

I övrigt hänvisar jag till artiklarna på sidorna 10-11 och till Jenny Wennbergs ledarkommentar.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons