Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen ny konkret politik trots rekordmånga fall av klamydia

Klamydiasmittan har nu nått ”all time high” i Sverige. Förra året behandlades rekordmånga svenskar, 47 000 personer. Denna siffra är bland de högsta i världen, om man slår ut på befolkningen. Det är framför allt unga personer som smittas; genomsnittåldern ligger på 20 år.

Annons

Vi är mycket oroade över denna utveckling i landet i allmänhet, men i Gävleborg i synnerhet. Vårt län är ett av de län i Sverige som har flest smittade. Vi ser det som ytterst viktigt att regeringen tar dessa alarmerande siffror på allvar. Problemet är att regeringen inte verkar se klamydiabekämpningen som ett prioriterat område.

Hittills har vi inte sett någon ny konkret politik komma från socialdepartementet.

När folkhälsominister Maria Larsson svarade på frågor i riksdagen i en interpellationsdebatt förra hösten om sexuellt överförbara sjukdomar framkom inget nytt, vilket är oroande. Trots en helt ny situation med oroväckande statistik väljer regeringen att luta sig tillbaka och lägger i stället över ansvaret på skola, ungdomsmottagningar och frivilligorganisationer.

Arbetet med att förebygga spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar (STI) i Sverige kräver nya informationsinsatser och nya metoder.

Vi menar att det krävs en förnyad nationell kraftsamling för att bekämpa den oroande ökningen av klamydia och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Det nationella förebyggande arbetet behöver mer samlat fokus och mindre uppsplittrat ansvarstagande. Ett förebyggande arbete är angeläget, inte minst mot bakgrund av att nya generationer gör sin sexualdebut.

Ungdomsmottagningar, RFSU och RFSL gör ett hästjobb för att få fler ungdomar att skydda sig, men det krävs mer än så. En gemensam kraftsamling från flera av samhällets institutioner för att få bukt med spridningen.

Vi vet att många unga i dag inte upplever att sexuellt överförbara sjukdomar är något som angår dem och att många tar onödiga risker i samband med sexuella kontakter. Det syns bland annat i statistiken över konstaterade klamydiafall. Vi vet också att de förebyggande insatser som fungerar bäst är målgruppsanpassade och att arbetet måste vara långsiktigt.

Regeringen säger sig prioritera det preventiva arbetet mot sexuellt överförbara sjukdomar, men i budgeten för 2008 för insatser mot STI återfinner vi inga extra resurser avsatta för detta arbete. De 146 miljonerna i budgeten innebär ingen ökning i jämförelse med föregående budget.

Vad menar regeringen egentligen när man säger sig prioritera det preventiva arbetet mot STI, men samtidigt inte tillför några nya medel?

Johanna Eskman,

ordförande för RFSL i Gävleborg

Roland Bäckman, s

riksdagsledamot från Ljusdal

Per Svedberg, s,

riksdagsledamot från Hudiksvall

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons