Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lär av våra ungdomars drivkraft

Folkbildning låter för många som något som hör gårdagen till. I dag är vi så upplysta och har så lång utbildning att folkbildningen inte behövs, sägs det ofta. Inget kan vara mera fel!

Annons

Det är kanske till och med det som är själva kärnan i behovet. Att vi är så högt utbildade inom ett område, att vi därför tror oss behärska alla områden i samhället. Många medborgare tycker också att det känns bekvämt att överlåta beslut åt dem som är högt utbildade.

Men samhället blir alltmer komplext och svår-överblickat och fler och fler olika grupper har berättigade önskemål som ska tillgodoses. Utbildning behövs givetvis, men räcker inte ensamt utan alla medborgare behöver allmän kunskap på många områden och framför allt förmåga att värdera kunskapen och hur den används. Det vi kallar bildning.

Utbildning handlar om att lära sig saker och kunna använda kunskaperna i olika situationer. Bildning är ett vidare begrepp som också handlar om att kunna sätta in kunskaperna i ett sammanhang och utifrån någon form av värdering använda kunskaperna på ett hållbart sätt.

Bildning skapas oftast i mötet mellan människor i diskussioner och argumentationer där vars och ens förvärvade kunskaper stöts och blöts.

Bildning sker hela tiden i vardagssituationer. Det kan också ske i lite mera organiserad form i studieförbund.

Till skillnad från utbildningssystemet är folkbildningen fri och frivillig och handlar om att människor fritt och obundet skaffar sig kunskaper man behöver för att kunna leva sitt liv som man vill.

Det kan handla om kunskaper man behöver för att kunna utveckla sig själv, utveckla en organisation vars värderingar man delar, utveckla demokratiska kunnandet att göra sin röst hörd och respekterad men det kan också handla om att tillsammans i en grupp ägna sig åt bildning på något område för att helt enkelt känna att man mår bra. Bildning uppstår när kunskapen når så djupt att vi av egen kraft ändrar våra beteenden utifrån nya insikter.

Med kunskaper formas värderingar och det är i dag mera angeläget än på länge att var och en själv kan testa sina värderingar mot ny information, prylar och händelser i omvärlden. Det finns så många krafter som vill påverka oss i viss riktning. Dessa krafter har ofta stora ekonomiska resurser och raffinerade metoder att påverka.

Om vi ska kunna utveckla ett samhälle mot mera möjligheter att leva våra liv som vi själva önskar krävs mycket kunskap, många samtal och många möten mellan människor. De ekonomiska modeller vi huvudsakligen levt med för samhällets utveckling och framåtskridande, har sina stora brister.

Vi lever fortfarande med två huvudsakliga teorier om hur välstånd skapas och därmed grundvärderingar på hur samhället ska organiseras. Det kan vara förmätet att på några rader bedöma dem, men vi vill bara påpeka att det kan finnas flera sätt att tänka, som kompletterar invanda mönster.

Dels finns vänsteralternativet där några utses till experter på hur samhället ska styras och ledas och vi andra ska underordna oss detta i god solidaritet. Oaktat hur väl dessa ledare vill oss bygger det på uppifrånstyrande och kontrollmöjligheter. Det låser in oss i mönster och ger litet utrymme för individuella val. Jämlikhets-idealet blir normen i stället för att optimera livskvaliteten för så många som möjligt.

Dels finns det marknadsliberala sättet att välståndet skapas genom att var och en får ta för sig av de möjligheter och resurser som man kan komma över och skapa sin egen lycka den vägen. Genom att vissa lyckas och skapar stor omsättning på pengar spiller det över på allas möjligheter till utkomst. Det skapar ekonomisk tillväxt, vilket vi byggt in som ekonomisk förutsättning inför framtidens utmaningar, men tar för lite hänsyn till långsiktighet och begränsade resurser.

Båda sätten har sina uppenbara brister om vi utgår från att målen är friheten att välja liv utifrån intressen, känna delaktighet i samhället, möjligheter till självförverkligande och gemensamt ansvarstagande för helheten och hållbar utveckling.

Vår utgångspunkt är att de allra flesta vill göra gott om man bara vet hur man ska göra det. Det innebär inte att vi vill nedvärdera eller förkasta det sätt, på vilket vårt samhälle utvecklats och formats. Det har skett i demokratisk form i Sverige. Däremot känns det som om samhället nu formas av krafter som inte styrs av de många människornas innersta drömmar, utan att vi alla är lite fångar under utvecklingen.

Ungdomarna är hoppet. Samtidigt som vi äldre ondgör oss över att de yngre inte tar vid i de roller vi anser behövs för att samhället ska fungera, visar ungdomar att de kan organisera och genomföra aktiviteter på egen hand. Men kanske på ett annat sätt.

Det finns också ett stort engagemang för delaktighet och fördelning av resurser på ett rättvist sätt. Ungdomarna har i många fall just de mål vi angav ovan. Allt är möjligt så länge inte samhället lägger för många regler och hinder i vägen för egna lösningar. Skaparkraften som varje människa besitter måste få utlopp i positiva aktiviteter för att forma framtidens civila samhälle.

Individualiseringen vi ser har enligt vår mening koppling till viljan att bli sedd och bekräftad, vilket i grunden nog är den starkaste drivkraften hos oss alla.

Samhället serverar allt färdigt och närmiljön ger inget utrymme för den egna skaparkraften. Det är samtidigt klart att ungdomar klarar att arrangera stora konserter och festivaler på egen hand. Här finns motivationen att hjälpa till att forma något för alla med en egen oegennnyttig insats.

Om unga får göra det i sina egna sammanhang med eget ansvar kommer kraften att vara en del i det civila samhällets roll i framtiden. Visst skulle denna förmåga också kunna användas för att driva föreningsliv, dagverksamhet för äldre, odlingsprojekt, med mera.

Om vi äldre fokuserar mera på hur vi motiverar varandra för att vara delaktiga i det gemensamma samhällsbygget, i stället för att hänvisa till regler och krav och lagar i alla situationer, kommer flera människor att känna större tillfredsställelse med livet. Och det är ju det som är poängen.

Mats Dahlström,

Falun, ordförande, Studieförbundet Vuxenskolan Dalarna-Gävleborg

Annika Persson,

Söderhamn, vice ordförande, Studieförbundet Vuxenskolan Dalarna-Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons