Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt fler irakier stanna!

Helt aktuell statistik från DN av 18 augusti 2008 visar att det hos MV (Migrationsverket) fanns knappt 9 000 inskrivna asylsökande irakier som ännu inte fått sitt beslut om uppehållstillstånd.

Annons

I snitt får högst en tredjedel stanna och det betyder att cirka 6 000 irakier – som är den i särklass största gruppen av asylsökande – kan förvänta sig avslag inom några månader. Redan nu finns också tusentals irakier som fått ett nej.

Sverige har fått ett återtagandeavtal med Irak men ändå kan man i dagsläget bara avvisa två personer i veckan den vanliga vägen och för närvarande enda vägen via Frankfurt–Amman – om man inte ger sig till att hyra privatflygplan – och sedan Bagdad där folk får klara sig bäst de kan på samma sätt som avvisade afghaner får klara sig bäst de kan i Kabul. Sveriges totala brist på ansvar för vad som händer de som avvisas är i sig oerhört skrämmande och en av de största anledningarna till att människor många gånger i onödan gömmer sig – men nu tänkte jag ta upp en konsekvens av alla avslag mot irakier.

Väldigt många irakier och andra från Mellan- östern är mycket välutbildade och en ganska hög procent av dessa människor har eller har haft arbete men MV har oftast skrämt arbetsgivarna eller den sökande att sluta arbeta och därmed leder det till att samhället helt i onödan får stora kostnader för att sätta de sökande i förläggning i väntan på att de ska avvisas och dessutom förlorar Sverige stora pengar när de som lyckats få ett arbete under handläggningstiden slutar arbeta på uppmaning av MV.

Om en asylsökande exempelvis har 15 000 kronor brutto i månadslön bidrar vederbörande med 5 000 kronor i skatt per månad och lika mycket i form av att arbetsgivaren betalar sociala kostnader.

Det innebär cirka 120 000 kronor per år och till det kommer inbesparade kostnader för förläggning och dagbidrag med cirka 300 kronor per dag. Det innebär att en asylsökande som bor i MV:s oftast mycket enkla boende ändå kostar cirka 9 000 kronor per månad och cirka 110 000 kronor per år.

På varje asylsökande som försörjer sig själv och som inte bor på förläggning gör staten en besparing på närmare 250 000 kronor per år. För varje grupp om 1 000 personer som arbetar sparar samhället således cirka 250 miljoner per år. Om man inser att den stora gruppen irakier inte kan avvisas inom överskådlig framtid borde man i vart fall få ett tillfälligt uppehållstillstånd på grund av arbete.

Jag uppmanar regeringen – genom lag eller förordning – och ytterst invandrarminister Tobias Billström att omgående se till att man dels beslutar om att man får arbeta så länge man lever öppet i samhället och dels ge uppehållstillstånd till de som har arbete och deras familjer. Det skulle innebära en mycket humanitär åtgärd mot alla irakier och andra med arbete och också en stor inbesparing för samhället.

Det var också regeringens ursprungliga tanke att man skulle få stanna på grund av arbete utan att behöva lämna landet. Det nuvarande förslaget om arbete som kanske kommer att gälla från 15 december 2008 har blivit ett urvattnat och dåligt förslag som inte gäller dem som redan befinner sig i Sverige.

Är Billström mannen att ordna det här eller kan mannen bara se till att det blir ytterligare försämringar för asylsökande och migranter?

Tryggve Emstedt,

advokat med 20 års erfarenhet av utlänningsärenden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons