Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Min dotter gråter sig till sömns

Har velat berätta om det här länge nu, men jag har inte vågat. Det gäller min älskade dotter. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig, då jag inte vill att de ska bli några missförstånd. Jag vill inte att det ska bli värre. Om det nu kan bli det, det är hemskt som det är.

Annons

Min dotter får inte vara med flertalet av tjejerna i klassen. Hon följer så gott som aldrig med någon hem. Är det så, så är det för att hon frågade för tusende gången. Det ringer aldrig någon och frågar efter henne, om hon ska vara med. Ringer hon någon, ska de vara med någon annan. De säger att de ska ringa tillbaka, men det blir inte så.

Min dotter gråter sig till sömns, ofta. Hon tycker inte om sig själv, säger hon. Hon pratar även ibland om att hon vill dö. Mitt eget hjärta håller snart på att brista, jag vet inte vad jag ska ta mig till för att hjälpa henne. Jag säger att hon duger som hon är, att hon är en fin och bra tjej.

Hon säger att hon är dum, ”jag måste vara det, eftersom de inte vill vara med mig”. ”Är du det?”, frågar jag. Hon säger att hon inte vet. ”De säger att jag inte är det”, för hon har frågat, ”ändå vill de inte vara med mig”.

Skolan är insatt i detta sedan flera år tillbaka, så de är medvetna om problemet. Fritidsperonalen och lärarna har varit otroligt bra, både mot henne och oss. Men problemet har ändå inte kunnat lösas.

Det är inte lätt att skriva det här, men jag känner att jag måste berätta det här nu, en gång för alla.

Finns det någon hjälp för min dotter?

Från en mamma

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons