Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öka möjligheten att bli domare i Gävleborg

Domstolarna utgör grunden i rättsväsendet.

Annons

Som domare ska du sträva efter den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. På landets domstolar, från Ystad i söder till Gällivare i norr, finns idag omkring 1 200 ordinarie domare.

Domarens uppdrag kommer alltid attrahera begåvade jurister. På senare år har det dock varit svårt att tillsätta vissa domartjänster. Kraven för att utses är höga och de som kan bli aktuella har en många arbeten att välja bland. Rekryteringsproblemen måste tas på allvar. Ytterst är det en rättssäkerhetsfråga.

För att domstolar runt om i Sverige ska kunna rekrytera de skickligaste juristerna måste domstolarna vara attraktiva arbetsplatser. Det måste också finnas flera vägar in i yrket. Jusek, akademikerförbundet för bl.a. jurister, är djupt oroad över en dom från Högsta domstolen som begränsar dessa vägar.

Domaryrket är öppet både för jurister med traditionell domarutbildning och för kvalificerade jurister med andra erfarenheter. Den traditionella utbildningen påbörjas ofta tidigt i yrkeslivet. För jurister utan traditionella domarutbildning, finns möjlighet till adjungering i hov- eller kammarrätt. Det är en tidsbegränsad anställning på i regel sex månader. Den som adjungerar får bl.a. delta som domare vid förhandlingar. Det kan t.ex. röra sig om en advokat från Gävle, som vill växla om till att bli domare och därför adjungerar ett halvår på hovrätten i Sundsvall.

Adjungeringen är ett sätt att bredda rekryteringsbasen. Genom arbetsprover framgår det om juristen är tillräckligt kvalificerad för att bli domare.

Den jurist som adjungerar är i regel tjänstledig från sitt ordinarie arbete. Det har nu ställt till problem. I Högsta domstolens dom anses en tjänstledig åklagare inte ha rätt att delta som domare i ett brottmål. Den berörde hade inte handlagt brottmålet och var inte anställd på samma arbetsplats som åklagaren i målet. Domstolen bedömde ändå åklagaren jävig.

Domen har gjort att möjligheten till adjungering har krympt. Det gäller särskilt åklagare, men också andra yrkeskategorier.

En väg till domaryrket har därmed blivit betydligt trängre. I praktiken kan vägen helt ha stängts. Det är till nackdel för den som berörs och för samhället. Omkring 90 personer har anställts som ordinarie domare efter adjungering. Det visar adjungeringens viktiga roll.

Det är viktigt att justitiedepartementet agerar för att öppna vägarna. Hur jävsproblematiken ska lösas är komplext. Ett alternativ är en ny utbildningsanställning i domstol för kvalificerade jurister. Inriktningen skulle vara på områden utanför den enskildes specialistkompetens. För en tjänstledig åklagare skulle det betyda tvistemålskurser varvade med tjänstgöring rörande tvistemål. Jusek, som arbetar på flera förslag för fler vägar in i rättsväsendets yrken, är gärna delaktig i det arbete på departementet, som behöver inledas omgående.

Sofia Larsen

ordförande i Jusek

Carsten Helland

domstolssektionen

Sofia Möller

advokatsektionen

Staffan Tilling

polissektionen

Yngve Rydberg

åklagarsektionen 

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons