Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rädslan är det värsta hotet

Annons

Det enda vi har att frukta är rädslan själv. Det sa den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt depressionsåret 1933. Nu är rädslan tillbaka. Medier och politiker ger oss en världsbild av hot, mer hot och nya hot. En rädslans kultur skapas – och det i ett samhälle som aldrig varit så tryggt. Rädslan invaderar människors tankar och känslor.

I föreningen Kulturum möter vi många människor som flytt för sina liv. Genom den träning i svenska som vi har tvådagar i veckan möter vi människor som vill lära sig ett nytt språk, vill veta mer om det svenska samhället. Rummet är fullt av frågor, leenden, tankemödor, aha-upplevelser. Flyktingar är människor precis som du och jag.

Vissa politiker säger ”systemkollaps” och snart säger fler politiker ”systemkollaps”. Det låter farligt och människor blir ännu mer rädda. Vad är ”systemkollaps”? Kommer hela landet att falla i spillror? Man kan också se verkligheten, att det finns goda viljor – anställda i kommuner, människor i föreningar och organisationer, skolklasser, kyrkor och moskéer och många andra som vill skapa plats dem som behöver. Det är motsatsen till kollaps, det är en systemförstärkning. Vi kan ju inte ha pratat om solidaritet i årtionden, utan att ha menat något med det?

Med rädslan som grund blåser polisen upp terroristjakten. Risknivåer höjs. Vi uppmanas att ”vara vaksamma”. På vad? Ska jag misstänka alla som inte ser ut som jag? Ska vi tro att varje väska och paket är en bomb?

När rädslan invaderar själen, kan människor acceptera vadsomhelst av mer övervakning, mer kontroll, mer vaksamhet, mer riskfokus. Detta är precis vad terrorister vill: skapa rädsla. Många politiker och många medier tappar huvudet och förvandlar allt till svart och vitt och lokala opinioner skapas mot människor som flytt för sina liv. Om du själv hade varit på flykt, vad skulle du ha hoppas på?

Rädslans kultur är motsatsen till demokrati. Rädslan är som en drog som tar över rationellt tänkande.  

Globalisering är positivt för dem som kan exportera tv-program, alkohol, bilar och hela konsumtionsmönster (och utnyttja fattiga människor i produktionen av varor). Men den globalisering som är att möta människor och ta del av andras kultur och kunskaper, den tycks kunna skrämma.

Vi kommer aldrig tillbaka till ett 1950-tal, ett paradis som aldrig funnits, trots att en del politiker försöker få oss att tro det. Vägen från rädslan går i stället över mötet med andra människor och genom att sträva efter en realistisk bild av samhället och världen. Då upptäcker man att det finns en rikedom och en utmaning i att möta människor du aldrig trodde du skulle möta. Rädslan minskar när du ser någon i ögonen. 

Niels Hebert

Föreningen Kulturum

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons