Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sverige behöver en aktiv arbetsmarknadspolitik

Annons

Antalet unga arbetslösa i Gävleborgs län var i juni i år knappt 1 200 färre än samma tid i fjol. Det är bra. Att kunna gå från arbetslöshet till ett jobb är att kunna ta steget ut till frihet och självbestämmande i ens liv.

I länet fanns i juni totalt över tretusen ungdomar som söker arbete. En tredjedel av dem stod helt ensamma, utanför de program som ska hjälpa dem skaffa sig ett arbete. De är början av sitt liv och vill ha en egen bostad. De vill ha råd att göra en resa och skaffa sig en familj så småningom, det som en egen inkomst kan ge. Att de står utanför arbetsmarknaden är en besvikelse för dem och ett misslyckande för samhället.

Trots högkonjunkturen har långtidsarbetslösheten bland ungdomar fyrdubblats på knappt ett år i landet. Som panikåtgärd införde regeringen jobbgaranti i december. Den ska ge möjlighet till utbildning, praktik eller annat stöd i jobbsökandet, som det står i lagtexten.

I Gävleborg är det drygt 700 ungdomar som omfattas av denna garanti. Ynka 16 ungdomar får förberedande insatser enligt Arbetsförmedlingens statistik. De övriga får lära sig att skriva bättre platsansökningar. När jobbgarantin beslutades gav regeringen nämligen inga nya resurser för att göra ungdomar bättre rustade för jobb.

Det är ju inte så att ungdomar inte söker jobb, som regeringen tycks tro. Problemet är att de saknar rätt utbildning eller arbetslivserfarenhet för att få ett ledigt arbete. Deras chans att komma in på arbetsmarknaden har raserats av regeringen, som i det närmaste har avskaffat möjligheterna till vuxenutbildning och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Efter åtta månaders jobbgaranti är det bara en tredjedel av långtidsarbetslösa ungdomar i landet som verkligen har fått ett arbete. Därför är det direkt missvisande att kalla detta för jobbgaranti.

Socialdemokraterna vill ge ungdomar en ny form av kvalificerad arbetsmarknadsutbildning. Det ska ske i samarbete med arbetsgivare och lära ut yrkeskunskap inom ett yrke, där det råder brist på arbetskraft.

Inom många branscher finns det redan färdigutbildning i arbetslivet. Det handlar om hantverksyrken som målare, elektriker och hårfrisörer, men också om sjukvårdspersonal, poliser med flera. Där ansvarar arbetsgivaren för att den anställde får gå igenom alla arbetsmoment som krävs att man är fullärd inom yrket.

Färdigutbildning skulle kunna användas inom fler yrken, exempelvis inom äldreomsorgen, där många kommer att gå i pension inom kort. Ett sådant system skulle ge många ungdomar, som har kort eller allmän utbildning, möjlighet att få ett riktigt jobb.

Efterfrågan på arbetskraften avtar nu och varslen ökar kraftigt.

Regeringen står med armarna i kors och ser på hur allt fler ungdomar slås ut från arbetsmarknaden.

För ungdomars och landets skull är det hög tid att vi får en aktiv arbetsmarknadspolitik!

Raimo Pärssinen, s

riksdagsledamot

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons