Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ta hbtq-frågor på allvar

Annons

Nyligen släpptes ILGA:s årliga undersökning över hbtq-situationen i en rad länder.

Som svensk är läsningen deprimerande: från förra året har vi sjunkit sex platser, och återfinns först på en 12 plats.

Utredningar som har stoppats i byrålådan och brist på initiativkraft och vilja från den socialdemokratiska regeringen, tillsammans med bristande skydd för hatbrott, främst mot transpersoner, gör att många länder helt plötsligt har sprungit förbi Sverige i arbetet för ett öppnare och tolerantare samhälle.

Vi slår oss ofta på bröstet i Sverige, och konstaterar att vi öppnast, tolerantast och bäst.

Problemet är, att även om vi ofta är bra på mycket, att det i exempel som det här gör att vi blundar för utmaningar som måste lösas.

Unga hbtq-personer, och i än högre grad ungdomar som är osäkra över sin sexualitet eller könstillhörighet, mår i betydligt högre grad än andra ungdomar dåligt, lider oftare av depression och har högre siffror i självmordsstatistiken.

Det behövs en politik som tar krafttag mot unga hbtq-personers ohälsa.

Samtidigt måste vi vara ännu tydligare gentemot nya svenskar.

Situationen i förorter är ofta än sämre. hbtq-flyktingar trakasseras ofta i flyktingboenden och har ofta svårt att accepteras i segregerade områden.

Det finns personer som använder det som argument för varför vi borde vara mer restriktiva i migrationspolitiken. Vår åsikt är den motsatsen.

Vi behöver vara öppnare och låta fler få skydd från just det förtryck som är problemet, men då måste vi också vara tydligare än idag med vilka normer som gäller i Sverige. Ingen ska trakasseras på grund av sin sexualitet eller sitt kön.

Det finns tyvärr ett flertal exempel som visar att homofobin lever i minst lika hög grad hos personer som är födda och uppvuxna i Sverige.

Vi måste vara lika tydliga åt alla håll: att säga att homosexualitet är en trend man väljer hör inte hemma i Sverige 2016 och inte heller i framtiden.

Den högkristna intoleransen mot vad man kallar avvikande sexualitet har minskat.

Det kan väcka uppmärksamhet om två personer av samma kön håller hand på gatan, men bemöts sällan med hat eller handgripligheter. En ny generation ungdomar går i en öppnare skola.

Samtidigt får inte den politiska hbtq-kampen avstanna. Nu har vi fått svart på vitt att varken regering eller samhälle gör tillräckligt för öppenhet och tolerans.

Det är dags att vi slutar slå oss för bröstet, och istället använder händerna för att ta tag i problemen på allvar.

Med Pride Söderhamn, Pride Hudiksvall och Pride Gävle som så föredömligt genomförs i Gävleborg. Så signaleras det tydligt att vi vill leva i ett öppnare samhälle där en kan vara den en är.

Magnus Svensson (C)

distriktsordförande, Centerpartiet Gävleborg

Fredric Federley (C)

Europaparlamentariker för Centerpartiet

Eric Luth (C)

Förste vice förbundsordförande Centerpartiets Ungdomsförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons