Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Travhästar utnyttjas för våra syften

/

Svar till ATG:s replik om travsporten

Annons

ATG har svarat på min tidigare text där jag skrev att drömmen att bli travhäst inte är Vinnies egen dröm, så som det framställs i deras reklamserie. Trav innehåller helt enkelt för mycket hemskt för hästar. Det som ATG skriver är inte svar på det jag problematiserar över i min första text utan information som är närliggande men ibland även irrelevant och felaktig. Därför står jag fast vid vad jag först påstod: Drömmen ATG visar i sin reklamkampanj är inte Vinnies egen.

Jag delar förstås ATG:s värdering i att det är tragiskt när en olycka inträffar. En individ med egen personlighet, vilja och känslor har gått förlorad, helt klart sorgset för nära vänner. Men det är konstigt att ATG anser att det är de runt omkring det “inte allra minst” är en tragisk händelse för. Hästens liv borde vara väldigt mycket värt för hästen själv, speciellt när den dör under aktiviteter som den själv inte väljer eller styr över.

ATG skriver i sitt svar att en häst som dör i samband med en tävling alltid undersöks för att reda ut vad orsaken var. Detta är konstruktivt ifall det också utförs ett arbete för att motverka att sådana olyckor händer igen. Kanske har ATG sådana åtgärder men fortfarande dör det hästar som tävlar åt oss människor, något de inte själva valt. Att det då inte är så stor andel lopp där hästar dör är ju då allt för väl, men inte en bra ursäkt.

ATG påstår i sitt svar att en häst orimligen kan må dåligt utav den träning den får gå igenom som travhäst, det skulle tränaren i så fall se och det skulle synas på prestationen. Det här stämmer dock inte alls. Det finns fall där en häst har kunnat vara både framgångsrik och inte visat sig må dåligt men där hästen kan ha varit nära sin död och lidit utav flera skador. Många hästar har till exempel magsår, vilket inte syns, men kan fortfarande pressas att springa fort i tävlingar. Det som är orimligt är att ATG kan påstå att de vet att hästarna mår bra när det uppenbarligen inte är så. Det finns en gräns där det är för mycket, en människa kan sätta den själv men människan sätter den även för hästen. Eller så sätter hästen den slutgiltiga gränsen, att skadas eller dö.

ATG säger sig ha en väldig hög nivå för skydd och regler, det är bra att göra mer än vad krävs som minimum. Det berör dock inte det jag huvudsakligen problematiserat i min första text. Mycket skydd och tuffa regler tar inte bort det faktum att hästen inte är fri utan utnyttjas för våra syften. I just det grundar jag att det inte är Vinnies dröm att bli travhäst. Det är inte Vinnies val och det är inte för Vinnies egen skull.

Andreas Nordvall

Djurens Rätt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons