Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trixande med statistik

Annons

Svar till Hans Backman (fp) och Tomas Tobé (m), Arbetarbladet 30 maj:

Man blir ju mörkrädd när man läser borgarnas artikel om de planerade förändringarna i sjukförsäkringen. Det är förvånansvärt vilken okunnighet som de borgerliga riksdagsmännen uppvisar om sjukförsäkringen och hur den fungerar i dag.

För det första säger HB och TT i artikeln att borgarna INTE tänker sänka sjukpenningen under 80 procent – vilket är en sanning med modifikation. Sanningen är att man redan har sänkt ersättningen genom en multiplikationsfaktor om 0,985 och nu tänker sänka den till 0,97 vilket betyder att SGI (sjukpenninggrundande inkomst) gångas med multiplikatorn innan sjukpenningen fastställs. Detta betyder att en person med 100 000 kronor i inkomst får 77,6 procent i sjukpenning. Så där så – borgarna har sänkt sjukpenningen.

Man säger sig införa en ”rehab-kedja” som ”sätter press på alla inblandade” – problemet är att INGEN press sätts på arbetsgivaren, denna ska endast göra ett intyg som styrker att man inte kan omplacera arbetstagaren.

Hallå, regering – hur lång tid tar det att skriva ett sådant intyg? Fem minuter kanske.

Man utlovar också att i stället för sjukersättningsutredning efter tolv månader ska man få ”förlängd sjukskrivning”, men man glömmer berätta att detta endast kan ske vid ”särskilda skäl” – vilket man har fastställt till ”allvarlig sjukdom” typ dödlig cancer.

Man lovar också att skjuta till 3,4 miljarder till företagshälsovården – problemet är att 35–40 procent av alla anställda INTE omfattas av företagshälsovård. Ska man lämna dessa människor åt deras eget öde?

Ett annat problem här är att man tänker ge merparten av pengarna till utbildning inom företagshälsovården – det behövs säkert, men pengarna behövs inom vården i stället.

Backman och Tobé skriver också att det är rimligt att en bagare med mjöl- allergi måste vara beredd att söka andra arbeten – men jag tror inte man kan hitta en bagare med mjölallergi som INTE är beredd att söka nya arbeten. Problemet är att man bortser från den möjliga arbetsskada som han/hon har pådragit sig. Han/hon MÅSTE söka nya arbeten efter sex månaders sjukskrivning – annars drar man in sjukpenningen. Man tar bort försörjningen från personen – ”hungriga vargar jagar bäst”.

Ett otroligt trixande med statistik – från sjukskriven/arbetslös till socialbidragstagare, som har sålt hus/hem och bil för att fixa försörjning tre till fyra månader. Vad är det för samhälle borgarna håller på att bygga upp? Samhället heter USA.

Poul-Erik Jensen

Handels

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons