Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turismsatsning i länet – på papperet

Annons

På senare tid har turismens betydelse för samhällsekonomin uppmärksammats. Den svenska turismen är exempelvis numera större än den svenska personbilsindustrin sett till omsättning. Det är en generell trend i världen att ”turismproduktionen” ökar. I takt med att det ekonomiska välståndet ökar, finns helt enkelt mer pengar kvar i plånboken som kan läggas på olika typer av turistrelaterade varor och tjänster. Denna trend är tydlig såväl i Sverige som internationellt.

En annan trend som är tydlig i åtminstone den industrialiserade delen av världen är att allt färre sysselsätts av den varuproducerande industrin. Exempelvis kan Stora Ensos nedläggning av sin fabrik i Norrsundet ses som en del av den strukturomvandling som vi är mitt inne i. Man hoppas att ersättningsjobben ska uppstå i den tjänsteproducerande industrin och inte minst inom turistnäringen.

Eftersom turistnäringen är så pass personalintensiv (snarare än kapitalintensiv) leder en expansion av denna näring till en tydlig ökning av antalet arbetstillfällen (vilket inte alls behöver vara fallet inom till exempel verkstadsindustrin där rationaliseringar effektivt kan reducera antalet mantimmar).

Inte minst för Gävleborg, som har Sveriges högsta arbetslöshet, skulle en satsning på turismen kunna vara en mycket bra åtgärd för att få ner arbetslösheten. Länsstyrelsen Gävleborg har också mycket riktigt, på uppdrag av den förra regeringen, utrett hur turistföretagandet ska kunna utvecklas och underlättas i Gävleborg.

Ett område som Länsstyrelsen Gävleborg identifierar som utvecklingsbart är kuststräckan. I den ovan refererade utredningen står det bla att: ”Kusten är dock svårnådd och ganska okänd som besöksmål, och utvecklingsinsatser är angelägna” (sid 4 i utredningen ”Kulturturism” med diarienummer 100-11 567-04). Vidare efterlyses en ”bättre dialog med Vägverket” så att länets viktigaste turistattraktioner kan synliggöras via skyltning (sid 5 i utredningen ”Kulturturism” dnr 100-11 567-04).
Vid sidan av denna utredning har utfästelser om satsningar på/prioriteringar av turismen, och explicit behovet av att utveckla kuststräckan, gjorts vid flertalet tillfällen av såväl Länsstyrelsen Gävleborg som Gävle kommun.

Precis som i andra näringar, så är det hård konkurrens inom turistnäringen. Gästrikland/Hälsingland, eller om man så vill, Gävleborg tävlar mot andra turistregioner i Sverige. Turistnäringen i vår del av Sverige är förhållandevis underutvecklad jämfört med andra turistregioner.

Grannlandskapet Dalarna har till exempel en mycket mer utvecklad turism jämfört med Gästrikland/Hälsingland. Som vi ser det är en av få konkurrensfördelar som Gästrikland/Hälsingland har, gentemot (till exempel) Dalarna, den starkt trafikerade E 4 kombinerat med kusten. Havet, tillsammans med attraktioner med ett vettigt innehåll, har en stark turistisk dragningskraft. Det finns det enligt vår mening otaliga bevis på.
Genom att ta turisterna av E 4 till olika attraktioner vid kusten kan Gästrikland/Hälsingland som turistlandskap utvecklas. Sedan motorvägen mellan Björklinge och Mehedeby öppnades i oktober förra året har trafiken längs E4 ökat än mer varför E 4 blir än viktigare ur turistsynpunkt.

Det alldeles avgörande verktyget för att trafikanterna ska göra en avstickare till kusten är då naturligtvis att skyltning, åtminstone för de största turistattraktionerna, tillåts vid E 4.

Med tanke på att Länsstyrelsen Gävleborg, som ju är en förlängning av staten, uttryckligen har uppmärksammat utvecklingspotentialen samt behovet av skyltning för turistanläggningar vid kusten, borde det vara självklart att åtminstone de största anläggningarna vid kusten får skylta vid E4 – den ”turistiska blodåder” som skär genom länet. I praktiken har det dock visat sig att så inte är fallet, allt fagert tal till trots.
I maj 1998 öppnade vi Axmarbrygga Havskrog och har sedan dess i tio år på olika sätt kämpat för att få upp en skylt vid E 4. I januari i år skickade vi in ytterligare en ansökan, men fick återigen avslag. Detta avslag har vi överklagat, men eftersom vi i vår överklagan framför samma argument som i den ursprungliga ansökan, är sannolikheten (enligt initierade källor) mycket liten att vi blir beviljade en skylt. En skylt vid E 4 är ett rimligt krav då Axmarbrygga med Axmarbruk inräknat, årligen har runt 70 000 besökare med en kurva som pekar uppåt.

Förutom de rent turistmässiga skälen för en skylt finns det även trafiksäkerhetsmässiga skäl. Väldigt många långväga besökare som vill gästa oss första gången har stora problem att hitta till oss. De åker längs E 4 men är osäkra på vart de ska ta av. Vi får dagligen, via telefon, agera vägguider.

Länsstyrelsen har i flera år sagt att den kustnära turismen i länet ska prioriteras och dialogen med Vägverket förbättras. Frågan som infinner sig är hur något sådant kan hävdas när det mest verkningsfulla medlet, skyltning, inte tillåts ens för de största turistattraktionerna vid kusten.

Eftersom en så pass enkel men viktig åtgärd som att sätta upp en skylt, som vi från Axmarbryggas sida dessutom är beredda att betala för själva, stöter på patrull hos våra myndigheter, kan snacket om att den kustnära turismen ska prioriteras inte ses som annat än just bara snack.



Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons