Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tydliga försämringar i nya sjukförsäkringen

Annons

ST inom Försäkringskassan var redan innan riksdagsbeslutet mycket kritisk till regeringens förslag till så kallade rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen. Vi befarade att försämringarna skulle komma att bli stora, vilket nu också blir tydligt.

Socialförsäkringsminister Christina Husmark-Pehrsson försvarade regeringens förslag med att det skulle ge människor chans att återgå i arbete och det skulle bli mer rättssäkert.

 

Enligt ST:s uppfattning handlar det snarare om ett systemskifte i sjukförsäkringen med dramatiska konsekvenser för enskilda sjukskrivna. Allt eftersom de nya reglerna tillämpas kommer upplevelsen av rättsosäkerhet öka och den nya sjukförsäkringen kommer att medföra både återvändsgränder och avgrunder. Återvändsgränder när Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan bedöms obefintlig för framtiden och fattar beslut om sjukersättning och avgrunder när arbetsförmåga bedöms tillräcklig efter 6 eller 12 månader.

 

När nu de nya reglerna börjar att gälla tar inte socialförsäkringsministern sitt ansvar. Hon går i stället till angrepp på Försäkringskassan och hävdar att det är Försäkringskassan som feltolkat reglerna.

Bristen på politiskt ansvarstagande har, enligt vår uppfattning, blivit uppenbar i samband med Försäkringskassans tolkning av de nya reglerna inför beslutet om fortsatt sjukpenning för långtidssjukskrivna Anna Olsson i Kungälv, känd i media.

Det verkade av ministerns kommentarer som om det var Försäkringskassan som hade tagit fram och beslutat om de nya reglerna och inte regering och riksdag. Inte minsta antydan till självkritik eller insikt om vilka förslag som tagits fram inom regeringskansliet fanns hos ansvarig minister. Man skulle kunna tro att hon själv inte kände till de egna förslagen.

(Inom parentes kan sägas att de konsekvenser som nu enligt media ska kompenseras via en ny form av aktivitetsersättning till de som är för sjuka att arbeta och för friska att få sjukpenning, var också konsekvenser som vi kritiker påtalade innan besluten. Nu har Husmark-Pehrsson insett de konsekvenserna och måste hitta på nya åtgärder. Hur vore det om man inom regeringskansliet satte sig in i sina egna förslag innan de beslutas i fortsättningen?)

I det PM som togs fram inom socialdepartementet som underlag inför besluten om möjligheten till 80 procent ersättning efter ett års sjukskrivning står det följande:

”I vissa fall saknar en tidsgräns betydelse för att åstadkomma en snabbare återgång. Det rör sig om fall där den försäkrade drabbats av en mycket allvarlig sjukdom.” ”Därför är det viktigt att avgränsningen är tydlig och medför restriktivitet. Särskilda skäl bör därför endast komma i fråga vid allvarliga sjukdomar av livshotande karaktär, exempel på sådana är vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar såsom ALS och när den försäkrade väntar på transplantation av ett vitalt organ.”

Försäkringskassan ansåg att skrivningarna var alltför otydliga om när 80 procentig ersättning skulle kunna utgå efter ett års sjukskrivning, vilket man också påtalar till regeringen.

 

Försäkringskassan skriver att kriterierna inte är tillräckligt tydliga och hävdar att det kommer att uppstå en risk att tillämpningen inte blir rättssäker. Man påtalar också behovet av ytterligare tid mellan beslut och införande för att ges förutsättningar att reda ut oklarheter och för att reda ut hur det är tänkt att reglerna ska tillämpas.

 

Regeringen tar ingen hänsyn till FK:s begäran, vare sig vad gäller önskemålet ytterligare tid för förberedelser av införandet eller begäran om att få tydligare kriterier för 80-procentig sjukpenning ska kunna utgå.

 

Försäkringskassan gör, utifrån de förutsättningar som regering och riksdag har gett, den tolkning som man uppfattar har varit lagstiftarens syfte. Även när tillämpning hårt drabbar de försäkrade har inte FK mandat att göra mildare tolkningar än vad man uppfattat att regering och riksdag har avsett. FK:s uppgift är att verkställa de beslut som regering och riksdag fattar.

 

Om nu socialföräkringsministern är övertygad att det nya regelverket leder till att öka de sjukskrivnas möjligheter att återgå i arbete borde det inte finnas några tveksamheter att ta på sig ansvaret för effekterna av riksdagsbeslutet. Eller kan syftet med agerandet vara att minskad sjukfrånvaro och lägre sjukförsäkringskostnader ska kopplas ihop med regeringens politik, medan negativa effekter som får kännbara konsekvenser för enskilda helst bara ska förknippas med Försäkringskassan?

 

Från ST inom Försäkringskassan vill vi ha en bättre försäkring samtidigt som vi kräver att politikerna måste ta ansvaret för sina egna beslut.

 

 

Siv Norlin

,

 

fackförbundet ST inom Försäkringskassan

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons