Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Unga med diabetes behöver stöttning och bra vård

/

Diabetes är ingen enkel sjukdom - det är en påfrestande sjukdom som man tvingas leva med dygnet runt.

Annons

Som patient är man själv ansvarig för att varje dag dosera en medicin som potentiellt kan döda en om man räknar fel.

En ny undersökning från Ung Diabetes - Diabetesförbundets ungdomssektion - bland unga vuxna i åldern 18-30 år visar att sjukdomen stark påverkar vardagen. Fyra av tio tänker på sin diabetes 1-10 gånger i timmen, och varannan uppger att de ständigt har sin diabetes i bakhuvudet och aldrig får ledigt från den. Dessa unga vuxna behöver stöttning och tillgång till bra vård och de bästa behandlingarna – diabetes är en sjukdom man ska leva med resten av livet!

Vi som lever med diabetes är ensamma med sjukdomen 5 000 vakna timmar om året. I en perfekt värld så träffar man sin sjuksköterska och läkare drygt en timme varje år. Då är det viktigt att göra det bästa av den timmen. Men vården idag är gammaldags i sin struktur och behöver moderniseras för att kunna möta patienternas behov. Speciellt problematisk är övergången från barn- till vuxensjukvård. Det reflekteras i att det, enligt Nationella Diabetesregistret, är unga vuxna i åldern 18-30 som har de högsta HbA1c-värdena (medelblodsocker de senaste 6-8 veckorna).

För höga blodsockervärden riskerar att leda till allvarliga komplikationer som till exempel fotamputationer, stroke, blindhet och njursvikt längre fram, och väldig oro i nuet. För var femte ung med diabetes är oron för dessa komplikationer det som tynger mest med sjukdomen, enligt enkätsvaren.

I åldern 18-30 år händer det otroligt mycket i livet. Man flyttar hemifrån, börjar plugga eller jobba, förälskar sig, lever ett liv utan fasta rutiner, och anses vuxen. Den som har diabetes förväntas dessutom ta eget ansvar för sin sjukdom och blir överflyttad till den stora, anonyma vuxenavdelningen där många upplever att de inte får sina behov vare sig som patienter eller vanliga människor tillgodosedda.

Därför behövs en smidigare övergång mellan barn- och vuxenkliniken med bättre information om vad som väntar, ökat användande av tekniska lösningar såsom mejl, Skype och diverse mobilappar, mer flexibla öppettider (inklusive exempelvis kvällsöppet en gång i veckan), bättre psykologiskt stöd och tillgång till nya, smarta hjälpmedel och individanpassade mediciner. En överväldigande majoritet (75 procent) av de som svarat på Ung Diabetes enkät vill ha särskilda ungdomsmottagningar som är anpassade för att möta dessa behov, och önskan om ungdomsmottagningar har stöd från såväl diabetesläkarnas som diabetessjuksköterskornas riksorganisationer via Nationella Diabetesteamet.

Hur tänker landstingen stödja oss i förslaget om ungdomsmottagningar?

Cajsa Lindberg

ordförande Ung Diabetes

Jenny Pettersson

vice ordförande Ung Diabetes

Stina Mauritzon

rådsmedlem Ung Diabetes

Jens Boström

rådsmedlem Ung Diabetes

Joanna Olsson

rådsmedlem Ung Diabetes

David Forslund

rådsmedlem Ung Diabetes

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons