Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Valfrihet, hållbarutveckling god vård, för vem?

Idag 21/11 på eftermiddagen är alla Gävlebor stora som små välkomna att ta del av allmänpsykiatrins – vuxna, utbud kring olika behandlingar och andra aktiviteter.

Annons

Vuxenpsykiatrin vill visa upp de nya fräscha lokalerna som sedan 2008 kostat närmar 95 miljoner kronor. De ansvariga som bjuder in är Eva Stjernström (S), Landstingsdirektör Svante Lönnbark, Divisionschef Hanna Brevemark Jansson, samt Verksamhetschef vuxenpsykiatrin Ulf Larsson.
Meningen med ombyggnationen är att patienterna får ytterligare en pusselbit i deras tillfrisknande skriver verksamhetschefen Ulf Larsson på deras hemsida. De som bjuder in vill visa upp den ökade komfort och trivsel som patienterna får när de vårdas inom vuxenpsykiatrin. Lokalerna är en del av bemötandet.
Så långt kan man tycka att allt är väl.
Men det känns inte helt tillfredställande. Hur har man tänkt inom vuxenpsykiatrin när det gäller bemötandet för de patienter eller brukare, som har eller skall utredas för diagnosen ADHD? Hur länge skall man få vänta efter första kontakt?
Vem ansvarar för de tre till fem procent som har eller kommer att få denna diagnos? Det gäller både kvinnor och män.
Varför har barnen en oftast godtagbar vård hos barn och ungdomspsykiatrin, men när de flyttas över till vuxenpsykiatrin blir det allt som oftast lämnade, ibland upp till sex månader utan erbjuden behandling eller läkarkontakt. Jag har i min roll som f.d. Chef Elevhälsan, mött och fått många förtvivlade föräldrars frågor gällande deras nu vuxna barn. De studerar vid gymnasiet, studieresultaten blir lidande eftersom behandlingen så avsevärt försämras enligt flera föräldrars åsikter. De vittnar om bristande bemötande och tillgänglighet vid vuxenpsykiatrin. Hur kommer ni att arbeta för en hållbar, god och etisk patientsäkerhet, vad gäller alla delar?
På hemsidan kan man läsa att den allmänpsykiatriska enheten har en vård och ett behandlingsansvar för samtliga patienter som inte omfattas av lagen om rättspsykiatrisk vård eller psykosenhetens verksamhet. De skriver vidare att de erbjuder vård på ett sådant sätt att patientens egna resurser skall tillvaratas.
Under drygt 20 år har Landstinget Gävleborg visat på god etik vad gäller brukarens rätt till att kunna välja vård, stöd och behandling. Det är inte bara lokaler som skall få kosta. Bemötande handlar likväl om brukarens rätt till modern och kvalificerad vård och behandling. Landstinget har visat prov på att vara ett Landsting i framkant. Landstinget har genom sitt bidrag givit hela Gävleborgs män rätt att kunna komma till kriscentrum, inte bara från Gävle, utan också från Sandviken, Ljusdal, Bollnäs, Hudiksvall Söderhamn osv.
Kriscentrum för män – Stickan har också delat med sig av sin speciella kompetens om hur män fungerar och reagerar vid kris. Stickan samverkar med mödravården, ungdomsmottagningen, primärvården, socialtjänsten, Kvinnojouren, kriminalvården samt alla de män som ibland behöver utifrån sin specifika situation möta personal som har en djup erfarenhet och kvalificerade specifika kunskaper om just mäns uttryck för lidande.
I 20 år har landstinget bidragit med en liten summa ungefär ca 350 000 per år till kriscentrum för män – Stickan. Det är ungefär en femtedel av vad ett behandling samtal kostar eller ungefär 200 kr per man och samtal. Men inte i år. I år lät man avtalet rinna ut i sanden, utan någon som helst motivering.
Jag undrar då, Eva Tjernberg (S), Svante Lönnbark, Hanna Brevemark Jansson, Ulf Larsson; 
Varför?

Nnenna Larsson,
Socionom, Leg Psykoterapeut
f.d. Chef Elevhälsan

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons