Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför prioriterar Arbetarbladet nöje och kultur framför lokal demokrati?

Daniel Nordström gör det lätt för sig. Han struntar fullständigt i min artikels huvudfråga: Varför prioriterar Arbetarbladet, och flertalet övriga lokaltidningar, nöje och kultur framför lokal demokrati?

Annons

Jag påpekade att nöje och kultur sköts av redaktörer – journalister som kan ägna all sin arbetstid åt respektive område - vilket inte kommunal bevakning anses vara i behov av.

Nonchalant och samtidigt mycket talande.

”Trots det var journalistiken inte alltid så lysande som Erik Andersson vill låta oss tro. (Snacka om svepande formuleringar, Daniel Nordström.)

Jag skrev i min artikel att dagens journalister är bättre utbildade jämfört med gårdagens. Och jag skrev att redaktionerna har krympts, att journalister inte har den tid som behövs för att bygga upp rutiner för kommunal bevakning.

Det är precis därför jag efterlyser förändrade prioriteringar!

I stället för att desperat försöka visa en så positiv sida som möjligt borde tidningsmakare som Daniel Nordström och hans Arbetarbladet ägna lite tid och kraft åt att beskriva hur framför allt de små kommunerna drabbas av tidningarnas försämrade förutsättningar.

Kommuninvånarna kan inte längre följa vardagspolitiken. De vet inte vad som ligger bakom kommunala beslut. (Känns bilden igen av människor som känner sig överkörda av politiker, därför att de inte visste…)

Den grävande och avslöjande journalistik Daniel Nordström själv lyfter fram handlar om vilken av två brädhögar som skickades till Kina för att bli en julbock. Där fick makthavarna en hård vänstersving! Där fick medborgarna vägledning i hur de bör rösta i kommande val!

Jag tror att Daniel Nordström underskattar möjligheterna att få en jämförbart bättre information på kommunernas hemsidor, även om detta material i dag är långt ifrån den journalistik som skulle krävas för att återskapa en levande demokrati.

Erik Andersson

 

SVAR DIREKT: 

Jag struntar inte i din huvudfråga. Svaret är att Arbetarbladet inte prioriterar nöje och kultur framför lokal demokrati. Det finns helt enkelt ingen motsättning här.

Arbetarbladet har en nöjesredaktör och en kulturredaktör. Båda gör ett mycket gott jobb som främjar den lokala demokratin, inte minst genom den lokala debatt de båda driver på ett mycket bra sätt.

Även om Arbetarbladet inte längre har lokaler på alla orter i vårt utgivningsområde vill jag påpeka att vi ännu har reportrar som bevakar alla kommuner.

Vi är inte lika många reportrar som förut. När man är färre krävs nya tankar och nya prioriteringar, men jag håller inte med Erik Andersson i hans verklighetsbeskrivning.

Erik Andersson påstår att Arbetarbladets grävande och avslöjande journalistik handlar om vilken av två brädhögar som skickades till Kina för att bli julbock. Alla som läser Arbetarbladet vet att detta helt enkelt inte är sant. Arbetarbladet har så mycket mer grävande journalistik än så, vilket vi har bevisat vid ett flertal tillfällen den senaste tiden.

Även om det finns en del som vill romantisera hur det var en gång i tiden var inte journalistiken bättre på Erik Anderssons tid.

Daniel Nordström

chefredaktör och ansvarig utgivare

 

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons