Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi måste avveckla mjölkindustrin

Annons

Mjölkbönderna går på knäna. Samtidigt är mjölkindustrin ohållbar för miljön, resursfördelningen i världen och ur ett etiskt perspektiv. Därför bör vi diskutera om vi över huvud taget ska konsumera mjölkprodukter.

Att kött är en miljöbov har konstaterats många gånger, men vad många inte tänker på är att även mjölkprodukter är en belastning för miljön. Det är omöjligt att separera mjölkindustrin från köttindustrin, eftersom 65 procent av det svenska nötköttet kommer från tjurkalvar av mjölkras och ”uttjänta” mjölkkor.

Globalt sett står animalieproduktion för ungefär 15 procent av växthusgasutsläppen, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Det motsvarar en större andel än hela transportsektorns utsläpp. Till skillnad från transporter fyller animaliska produkter ingen annan funktion än smakmässig, medan samhällen kollapsar utan infrastruktur. Givetvis bör vi också hitta miljövänligare drivmedel och minska de onödiga transporterna. Men att sluta äta animaliska produkter, som mjölkprodukter, kräver ingen ny teknik eller någon dyrbar samhällsomställning. Det kan vi göra nu, om vi vill.

Det talas ofta om hur viktiga de öppna landskapen är. Det vi glömmer är att de öppna landskapen inte är något ursprungligt eller naturligt, de har uppstått för att vi har skövlat skog och gett plats åt vall- och kraftfoderodlingar. Naturbetesmarkerna tillför ett vackert landskap och har ett antal arter, vissa hotade, som inte kan växa på annan mark. Naturbetet är dock bara en mindre del av de totala betesmarkerna. Men om vi vill hålla landskapet öppet av estetiska skäl finns det andra sätt än kött- och mjölkproduktion. Vi kan underhålla de öppna landskapen genom att ha djur som betar naturbetesmarkerna utan att de måste producera mjölk eller kött. Och vallen kan rötas och bli gödningsmedel och biogas.

Att föda upp djur för att dricka mjölk eller äta kött kräver en betydligt större mängd grödor och därmed markareal, än om vi äter grödorna direkt. FN:s miljöprogram har därför framhållit vikten av att vi kraftigt minskar konsumtionen av kött- och mejerivaror, för att kunna få resurserna att räcka till och kunna nå målet om en värld utan hunger 2030.

De djuretiska skälen mot mjölkindustrin är också mycket starka. Etologiska studier av förvildade nötdjur i England har visat att kalven går tillsammans med kon i ett halvår och har sedan har ett särskilt band till kon genom hela livet. Inom mjölkindustrin får kalven stanna med kon i högst ett par dygn. Korna är framavlade att mjölka 10 gånger så mycket som en ursprunglig ko, vilket skapar allvarliga ryggproblem och ständiga juverinfektioner.

Korna får också dålig klövhälsa av att stå på halt underlag täckt med urin och avföring och riskerar att fläka sig och få fötterna fastbundna med fläkband av samma anledning. Korna insemineras varje år och är i stort sett alltid gravida eller mjölkas, och står inomhus upp till 90 % av sina liv, betydligt mer än vad man luras att tro av Bregottreklamen. Nära hälften av alla mjölkkor i Sverige står uppbundna och kan bara ta något enstaka steg framåt eller bakåt. Hankalvar har ingen rätt till utevistelse.

Allt detta gör det djupt oetiskt att fortsätta dricka komjölk, speciellt eftersom det finns bra växtbaserade alternativ, som havredryck. Vi bör värna om våra bönder och hjälpa mjölkbönder att övergå växtbaserad drift. Att börja med att byta ut mjölkprodukter mot havreprodukter är ett utmärkt sätt att göra ett aktivt och hållbart val ur många perspektiv, samtidigt som du fortsätter stödja de svenska bönderna.

Ronja Berglind

debattör i djurrätts- och miljöfrågor

Per-Anders Jand

Svensk mat- och miljöinformation

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons