Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi vill synliggöra minoriteternas språk och kultur

Förvaltningsområdet för finska språket kommer att utvidgas till att innefatta flera kommuner i Uppsala län: Håbo, Tierp, Uppsala. Älvkarleby och Östhammar kommun. Det framgår av den lagrådsremiss som regeringen beslutade om i torsdags.

Annons

Vid nästa årsskifte är det tio år sedan Sverige ratificerade Europa- rådets två konventioner om nationella minoriteter och om minoritetsspråk. Riksdagen beslutade 2 december 1999 att erkänna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som historiska nationella minoriteter i Sverige och att erkänna deras språk jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk i Sverige.

Tyvärr fick beslutet för nio år sedan inte det genomslag som åsyftades. Ett sekels osynliggörande gör fortfarande att väldigt många saknar grundläggande insikt om våra nationella minoriteter i Sverige. I en enkät till landets kommuner visade sig oroväckande många inte alls ha förstått vad nationella minoriteter är och vad minoritetspolitiken innebär.

Jag kommer därför att överlämna ett förslag till reformerad minoritetspolitik för granskning till lagrådet. Min avsikt är att kunna ge riksdagen möjlighet att behandla förslagen före sommaruppehållet, så att den nya politiken kan träda i kraft den 1 januari 2010 – tio år efter det att Sverige fick en minoritetspolitik. Därmed tas ytterligare steg på vägen mot en upprättelse av de nationella minoriteterna.

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk införs som ska gälla i hela landet. Den innebär en skyldighet att informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter. Det innebär vidare ett särskilt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och att främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. De nationella minoriteterna ska ges möjlighet till samråd i frågor som berör dem. Stödet till de organisationer som företräder minoriteterna kommer att höjas. Statliga och kommunala myndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli och samiska där detta behövs.

Beslutet 1999 innebar att i så kallade förvaltningsområden – sju kommuner i Norrbotten – har sverigefinnar, tornedalingar och/eller samer rätt att använd finska, meänkieli och/eller samiska vid sina kontakter med statliga eller kommunala myndigheter i ärenden där den enskilde är part. Vidare ska förskola erbjudas helt eller delvis på minoritetsspråket. Slutligen ska hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds i äldreomsorgen ske av personal som behärskar dessa språk.

Med regeringens förslag kommer förvaltningsområdet för samer att utvidgas från dagens fyra kommuner i Norrbotten till ytterligare tretton kommuner längs fjällkedjan ner till Älvdalens kommun i norra Dalarna. Förvaltningsområdet för finska utvidgas utöver fem kommuner i Norrbotten till ytterligare 18 kommuner i Mälardalen.

Det innebär att det skydd och den service som erbjuds samer och sverigefinnar vidgas till att omfatta betydligt fler av dem. Därmed synliggörs att minoritetspolitik aldrig varit bara något för nordligaste Sverige. Kommuner som inte ingår i förvaltningsområde kan efter anmälan få ingå efter beslut av regeringen. Därigenom möjliggörs för dessa minoriteter i andra delar av landet att i dialog med sina kommuner också få del av det förstärkta skyddet och stödet.

Flera av minoritetsspråken är hotade. Allra värst är det för de sydsamiska språken. Regeringen lägger nu stor vikt vid revitalisering av minoritetsspråken. Särskild tyngd läggs att stödja samiskan.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons