Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vikten av en stark högskola i regionen

/

Det gläder mig mycket att Lilian Sjölund och Lars Ekstrand poängterar regionens stora behov av tillgång till högre utbildning och från Högskolan i Gävles sida välkomnar vi att den diskussionen förs även utanför högskolan.

Annons

Det är nämligen så att samtidigt som det är viktigt att högskolan själv talar om behovet av högre anslag, har det mycket större politisk genomslagskraft om andra aktörer inom näringsliv, region och kommuner talar om vikten av en stark högskola i regionen.

 Då Lilian Sjölund uppfattar högskolans budgetunderlag som uppgivet och visionslöst kan det krävas en kort förklaring till dokumentets syfte och funktion. Det budgetunderlag som myndigheter är skyldiga att lämna till regeringen underkastas Ekonomistyrningsverkets föreskrifter. Det innebär att det inte är en fri ”promemoria” som lärosätena kan utforma efter tycke och smak, utan en myndighetskommunikation i bunden form. Budgetunderlaget baseras på de medel som regeringen angivit i budgeten till högskolan. När det gäller exempelvis den utbildning som Högskolan i Gävle vill ge ska ” Myndighetens förslag rymmas inom ramen för regeringens beslut om verksamheten.”

 

Inom de ramar som budgetunderlaget medger försöker vi poängtera de negativa konsekvenser som ett minskat utbildningsanslag medför och påminna om vårt läns stora behov av tillgång till högre utbildning. Som rektor tar jag alla tillfällen att framföra detta perspektiv i de sammanhang där den politiska makten finns, för det är den politiska viljan vi är beroende av. Vi hade ett sådant tillfälle den i början på december i fjol när vi fick besök av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Hon var imponerad över högskolans stora popularitet och helt införstådd i den roll högskolan spelar för länets utveckling.

 I en ledare från 26 februari skriver Lars Ekstrand, i ett berömvärt upprop för högre utbildning, att få av regionens ungdomar med arbetarklassbakgrund söker sig till högskolan. Lika tillgång till högre studier är en viktig del av högskolans vision om en hållbar livsmiljö för människan och högskolans ambitioner på det området är höga. Men det som inte framgår av Lars Ekstrands ledare är att mellan 43 och 49 procent av programnybörjarna vid Högskolan i Gävle 2007 – 2012 kommit från Gävleborgs län, och att antalet sökande till högskolan ökat årligen sedan 2008. Sedan några år tillbaka är Högskolan i Gävle den högskola som näst efter Malmö högskola attraherar flest förstahandssökande i landet.

 Universitetskanslersämbetet har också kunnat konstatera att Högskolan i Gävle som ett av tre lärosäten utmärker sig genom att ha en mycket hög andel (70 procent) studenter som inte har högutbildade föräldrar. Det huvudsakliga problemet är alltså inte att för få söker till högskolan, utan att utbildningsplatserna inte räcker till de som vill studera.

 Högskolan i Gävle har de senaste åren gått från en bottenplats bland landets högskolor till en plats i toppen. Jag tror på vår vision om att ha en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Vi ska hålla en hög internationell kvalitet och bidra till en effektiv resursanvändning samt en hållbar samhällsutveckling. Min förhoppning är att regeringen ger oss högre anslag i framtiden så att vi kan fortsätta utveckla Högskolan i Gävle i rätt riktning.

 

Maj-Britt Johansson

rektor för Högskolan i Gävle

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons