Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vilken väg tar svensk asylpolitik?

Annons

 Vad händer med svensk asylpolitik efter dagens omsvängning? Utöver id-kontroller vid gränserna har regeringen också velat att riksdagen ska besluta att Sverige bara ska göra det som krävs av den internationella asylrätten. Den tidigare generösa asylpolitiken, det vill säga göra mer än vad som krävs, ska läggas på is under tre år. Tydligen var det för många asylsökande som ville ha del av den generösa asylpolitiken, i stället för att söka skydd i första säkra europeiska land som man passerat under resan till Sverige.

Regeringen vill som sagt att denna nya asylpolitik ska gälla i tre år. Under den tiden hoppas regeringen att fler asylsökande ska börja söka asyl i något av de EU-länder man passerar. På så sätt ska övriga EU börja ”ta sitt ansvar”, vilket det från svenskt håll pratats om i åratal men utan att få något gehör.

Övriga EU har inte velat driva samma generösa politik som Sverige. Inte ens Tyskland, som ligger långt efter Sverige när det gäller mottagande av antalet asylsökande per capita.

Om nu regeringen lyckasi sin målsättning, vad händer då efter tre år eller kanske tidigare?

Från det ena regeringspartiet, Miljöpartiet, har man låtit förstå att den gamla ordningen ska snarast tillbaka. Det är fullt förståeligt att man vill ha tillbaka den gamla generösa ordningen, inget fel i det. Fast ska Sverige lära något av den situation landet har hamnat i, så får man nog inse att en generös asylpolitik formas bäst tillsammans med övriga EU-länder och inte genom att gå sin egen väg. Att återigen driva en egen linje riskerar bara att försätta oss i samma situation igen i framtiden med panikartad reträtt. Det är inte snyggt varken mot övriga EU, mot de asylsökande eller mot oss själva.

Nu kanske någon påpekar att ska Sverige återgå till en generösare politik i den takt som övriga EU vill, då riskerar det ta längre tid än de tre år som regeringen har föreställt sig. Så kan det vara men en hållbar och renhårig asylpolitik, både för landet och för de asylsökande, är den som man inte ändrar i panik när det krisar till. Ensam är inte stark och det har svensk asylpolitik visat den gångna hösten.

Per-Åke Fredriksson (L)

länsförbundsordförande för Liberalerna i Gävleborg

ledamot av Liberalernas partistyrelse

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons