Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vinstskola eller resursskola?

Annons

Under sommaren kunde man på norsk tv se gråtande elever och ilskna föräldrar då John Bauergymnasiet i Oslo meddelade att de gått i konkurs. Skolan hade dömts till att betala 4 miljoner i böter för brott mot friskolelagen; de hade försnillat statens bidrag till elevernas undervisning. Strax därefter meddelades att John Bauergymnasiet i Bergen övertagits av personalen och att de inte ville ha något som helst med de gamla svenska ägarna att göra, då de ”inte har kompetens att driva gymnasieskolor”. Ledningen för John Bauerkoncernen i Norge hävdade att man var förföljd av myndigheter som inte förstod verksamheten. Händelserna i Norge visar precis på de stora problemen även i det svenska utbildningsväsendet.

Friskolor har bidragit till ett rikare utbud av pedagogiska idéer och inriktningar. Detta var tanken då friskolor tilläts i början av 90-talet. Men reformen har spårat ur: numera etableras en helt annan sorts friskolor. Deras främsta syfte är inte pedagogisk utveckling, utan ekonomisk vinning.

Lagstiftningen för svenska friskolor är unik i världen. Staten godkänner skolor som ”beställer sig själva”, och kommunerna måste betala. Vid offentlig upphandling med skattepengar måste man normalt ta det mest prisvärda alternativet. På skolans område har skattebetalarna ingen rätt att ställa krav vare sig på priset eller på kvalitén vad gäller lärare, stöd, lokaler eller annat.

Är friskolorna som privata företagare så mycket effektivare än de kommunala skolorna? Knappast. Det man erbjuder är fler outbildade lärare och fler elever på varje lärare. Låt oss jämföra de kommunala skolorna i Gävle och den nu så omdebatterade Engelska skolan. Uppgifterna kommer från Skolverkets offentliga information på nätet.

Kommunal grundskola i Gävle har 86,9 procent behöriga lärare, och 8,9 lärare per 100 elever. 5,5 procent av lärarkåren är utbildade speciallärare.

Engelska skolan i Gävle har 38,7 procent behöriga lärare, och 5,3 lärare per 100 elever. Man har 0 procent utbildade special- lärare.

Här har vi förklaringen till att privata friskolor kan gå med en närmare 10-procentig vinst varje år. Vinstpengarna är bland annat de som nu måste sparas på resursskolorna i kommunen. Är det blind ideologi som gör att många inte vill se sambandet? Hur kan en skola med så dåliga siffror för lärarnas utbildning över huvud taget få nya tillstånd?

Det är hög tid att fundera över vilken skola ett samhälle behöver. Är det viktigare att ha en fri etableringsrätt än att garantera en hög kvalité i undervisningen för eleverna? Vem har koll på obehörigas utbildning i slutna företag?

Är det rimligt att våra skattepengar går till vinster och vilseledande reklam, på elevernas bekostnad?

Alla skolor blir fattigare av överetablering och regelverket i nuläget är Vilda Västern. Allt fler skolor, allt färre elever – ja, det liknar ju nästan samma situation som bankerna i USA. Allt verkar bra tills det tar en ände med förskräckelse! Ingen hade ju koll ...

Skattebetalare för kvalité

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons