Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt ansvar vilar på föraren – men vad hjälper det?

Annons

De politiskt ansvariga hyllar fördelarna med den självständiga marknaden men det tuffa tävlingsmomentet leder ofta till allt för låga anbud. Resultatet blir att man tummar på säkerheten för att gå med vinst. Vi har kunnat följa hur kollektivtrafiken drabbas av svåra olyckor och flera tillbud allt mer för varje år. Senast var det en buss på Slussen i Stockholm som skenade okontrollerat. Som tur var blev det inga allvarliga personskador denna gång.Vi har i tv-inslag från olika delar av vårt land sett hur förare tvingas att provisoriskt fästa löst hängande delar på bussars ut- och insidor med silvertape eller buntband. Den underbemannade verkstadspersonalen har ett skriftligt betygssystem för fordonens brukbarhet som upplysning innan de tas ut i trafik. Grön är helt godkänd för trafik, medan gult markerar ett eller flera fel, okänt vilka. Röd betyder körförbud innan åtgärd. Det är upp till föraren att inom två minuter kontrollera innan han far ut i trafiken.

Nu är det inte endast ovanstående som försätter passagerare och förare i fara. Det är den orimliga arbetstidens förläggning som handlar om en frånvaro av vila och fritid som i sämsta fall kan röra sig om 14 timmar. Detta när förarna tvingas till en meningslös långrast långt från hemmet i obygden. På så sätt uppfyller bolagen arbetstidslagen.

Detta är orimligt och gör, när det upprepas ibland flera dagar i följd, att trafikanterna inte vet om de åker med en ”dödstrött” förare vid senare delen av hans körpass.

”Allt ansvar vilar på föraren.” Men vad hjälper det vid en svår olycka sedan det trötta Kommunalarbetarfacket, Arbetsmiljöverket och trafikbolaget befriat sig från allt ansvar, och kör med låta gå-principen!

Orolig och drabbad

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons