Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är solrosfrön så dyra? grejer.

Annons

Jag står i Stadsparken och matar änderna med lite bröd som blivit över efter helgerna. Det är kallt och tomt på folk förutom en mamma med en liten dotter. ”Fåglarna fryser”, säger flickan ”och de är hungriga”. ”Nej då”, säger mamman glatt, ”de hittar säkert mat och fryser gör de inte, för de är anpassade till det här klimatet”.

Det kanske är en skröna, det är nog mest troligt, men det sägs att förut matade kommunen änderna när det på grund av snö och kyla var svårt för dem att hitta mat. Men det var då, vi var rikare förr. Nu ska pengarna räcka till så mycket, julbord, presenter, representation och jag vet inte allt. Inte blir det över till änderna i alla fall. Solrosfrön är dyra grejer.

Änderna är väldigt uppskattade på sommaren. Då kommer barnfamiljer av alla nationaliteter till parken, så barnen får se att det finns fågeldjur som vandrar omkring lite överallt. Men på vintern får de klara sig bäst de kan. Tack och lov finns det eldsjälar som bär dit säckvis med solrosfrön och annat för att de ska överleva.

Affärerna skulle kunna göra mycket. Jag frågade på Ica: Har ni överblivet bröd att ge fåglarna? Tyvärr, sa biträdet, vi får inte ge bort utgånget bröd, vi måste slänga det i conteinern!

”Änderna ska bort”, säger en del människor, ”de sprider sjukdomar”. ”Vilka sjukdomar då, säger jag? ”Kan man få reda på vilka sjukdomar det rör sig om”? Det är så att många människor blundar. De vill inte engagera sig, det är bekvämast att slippa.

Tiggarna som fryser häcken av sig utanför Ica, Willys och de flesta andra affärer får sitta där och artigt hälsa både när folk går in och går ut.

Jag har iakttagit dem och önskat att de, om de inte får pengar, kanske kan få ett leende eller ett hej tillbaka. Men där är det ligorna man skyller på. Ligorna och pengahallickarna som står och väntar bakom knuten.

Polisen säger, ”ge dem ingenting”. Budskapet är tydligt, låt dem svälta ihjäl i stället.

Jodå, jag vet. Det finns gott om människor som engagerar sig också, som gör vad de kan. Men det känns ibland som att de likgiltiga håller på att ta över. Som att empatin bara räcker till de närmaste.

Andmamman

 

 

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons